Smått Kaotiskt
och så vansinnigt trött...
Söndagen i Vallentuna med "dressyrtjejorna" Tema Visualisering, vilket inte enbart gick ut på att se sig själv rida sin ponny på tävlingsdagen i sinnet, utan de skulle även "leka häst", vilket innebar att de skulle gå programmet och känna sig in i hur de vill att övningen ska se ut. Detta låter skumt, men jag tror att det kan hjälpa till att ta bort en del av nervositeten på tävlingsdagen. Jag har bilder och filmsnuttar i hur de håller/leder varandra i ridhuset, men jag har tyvärr inte laddat över något ännu.
Måndagen blev även den i stressens tecken... Jag skulle gå kl 15, då jag hade intaget och Elin skulle vara i Vallentuna med Gulliver färdig att rida program för Rebecca kl 18.
Vilken förändring i ridningen från förra gången! Jag har filmsnuttar i rätt taskig kvalité, men det ser iaf trevligt ut. och poängen bättre än förr gången, denna gång red hon på 67,41%.
Hade ett riktigt uruselt humör då vi kom tillbaka till stallet. Taskig självdisciplin och "tattarhumör" som min far brukar säga... Men vi kan kalla det PMS, för det är närmast sanningen. Laddade inför mötet med H och M på tisdagen vilket hjälpte till en hel del med att sänka humöret.
Tisdag...
Utläpp på morgonen och skyndade mig till jobbet. Måste hinna få iväg lönerna innan mötet.
Vid ca kl 9 kommer H in och säger att vi börjar inte mötet kl 10.30 för M hade inte hunnit göra klart sina beräkningar i personalbudgeten. Vi skulle ta mötet direkt efter lunch. Orsak till denna förskjutning var att M inte kännt sig så pigg på måndagskvällen så han hade gått och lagt sig tidigt... Jag rycker på axlarna och säger "jaja", jag VET att mitt kroppsspråk skriker förakt just vid dessa tillfällen och jag tror även att den missanpassade H såg det.
En liiiiten stund senare kommer en DÖENDE M in till mig och säger " jag trodde jag skulle bli bättre fram på dagen, men jag känner att jag blir bara sämre och sämre, så jag åker hem"... Jahupp... där rök all planering. Jag hade i vanlig ordning gjort mitt arbete klart, det låg i sina mappar och väntade.Det får väl vänta ett tag, för vi bestämde inget nytt datum.
Slutade kl 17 och var precis på väg till stallet när Jakob ropade på mig och frågade om jag trodde att "den här var bruten"... Han räckte fram sin högerhand som var alldeles knölig och med skrapsår på mellanhanden. Misstanke = ja...
Planerna för kvällen blev snabbt ändrade. Köra Elin till stallet via granngården för att köpa müsli till pållarna. Fixa maten och vatten till Varre, Elin fick mocka. men jag tror att det var Vonne som gjorde det :) tack för hjälpen Vonne! Till Danderyds sjh och dumpa av Jakob på akuten (han fick vänta ensam) och sa åt honom att ringa då han var klar. Elin fick skjuts hem av Madeleine stort varmt tack!!! Kl 23.34 då jag fö sovit i ca 1 tim ringde han. Jag blinkade förtvivlat bort sömnen ur ögonen- Trodde jag! Jag somnade om och vaknade 9minuter senare. Kastade av mig täcket på med jeansen och en t-shirt, hoppade i skorna barfota och åkte...
inget brutet... Tack o lov!
Väl hemma igen kunde jag inte somna, låg och vände och vred på mig bra jäkla länge innan jag äntligen lyckades hoppa på sömntåget... För att lite senare vakna till hundarnas smackande... Jag tror ingen (förutom Leia:)) förstår vad jag menar när jag säger att det är så frustrerande att höra dem... Det går INTE att sova.
Onsdagmorgon
Min nattsömn har med andra ord varit lite sisådär. Så snälla, snälla, retas inte med mig idag.
Men då kom det en kund....som slänger ur sig kommentaren "jobbar det ingen här idag".... Jag satte ögonen i honom och sa "ursäkta" kanske lite mer bryskt än jag först hade tänkt. Bara för att man är kund behöver man inte låta oförskämd. Jeanette var dessutom upptagen med en annan kund och jag kan vare sigkan eller vill lära mig att trycka transfer. Vet dessutom inte vad för byxor han ska ha (företaget han jobbar för har arbetskläder), förklarade att jag arbetar med ekonomi så han fick vänta på att Jeanette blev ledig...
Fick mail om att H är på utbildning idag och är M hemma idag med så har vi räddat dagen :D
Nu vill jag ha KAFFE!!!
♥
Söndagen i Vallentuna med "dressyrtjejorna" Tema Visualisering, vilket inte enbart gick ut på att se sig själv rida sin ponny på tävlingsdagen i sinnet, utan de skulle även "leka häst", vilket innebar att de skulle gå programmet och känna sig in i hur de vill att övningen ska se ut. Detta låter skumt, men jag tror att det kan hjälpa till att ta bort en del av nervositeten på tävlingsdagen. Jag har bilder och filmsnuttar i hur de håller/leder varandra i ridhuset, men jag har tyvärr inte laddat över något ännu.
Måndagen blev även den i stressens tecken... Jag skulle gå kl 15, då jag hade intaget och Elin skulle vara i Vallentuna med Gulliver färdig att rida program för Rebecca kl 18.
Vilken förändring i ridningen från förra gången! Jag har filmsnuttar i rätt taskig kvalité, men det ser iaf trevligt ut. och poängen bättre än förr gången, denna gång red hon på 67,41%.
Hade ett riktigt uruselt humör då vi kom tillbaka till stallet. Taskig självdisciplin och "tattarhumör" som min far brukar säga... Men vi kan kalla det PMS, för det är närmast sanningen. Laddade inför mötet med H och M på tisdagen vilket hjälpte till en hel del med att sänka humöret.
Tisdag...
Utläpp på morgonen och skyndade mig till jobbet. Måste hinna få iväg lönerna innan mötet.
Vid ca kl 9 kommer H in och säger att vi börjar inte mötet kl 10.30 för M hade inte hunnit göra klart sina beräkningar i personalbudgeten. Vi skulle ta mötet direkt efter lunch. Orsak till denna förskjutning var att M inte kännt sig så pigg på måndagskvällen så han hade gått och lagt sig tidigt... Jag rycker på axlarna och säger "jaja", jag VET att mitt kroppsspråk skriker förakt just vid dessa tillfällen och jag tror även att den missanpassade H såg det.
En liiiiten stund senare kommer en DÖENDE M in till mig och säger " jag trodde jag skulle bli bättre fram på dagen, men jag känner att jag blir bara sämre och sämre, så jag åker hem"... Jahupp... där rök all planering. Jag hade i vanlig ordning gjort mitt arbete klart, det låg i sina mappar och väntade.Det får väl vänta ett tag, för vi bestämde inget nytt datum.
Slutade kl 17 och var precis på väg till stallet när Jakob ropade på mig och frågade om jag trodde att "den här var bruten"... Han räckte fram sin högerhand som var alldeles knölig och med skrapsår på mellanhanden. Misstanke = ja...
Planerna för kvällen blev snabbt ändrade. Köra Elin till stallet via granngården för att köpa müsli till pållarna. Fixa maten och vatten till Varre, Elin fick mocka. men jag tror att det var Vonne som gjorde det :) tack för hjälpen Vonne! Till Danderyds sjh och dumpa av Jakob på akuten (han fick vänta ensam) och sa åt honom att ringa då han var klar. Elin fick skjuts hem av Madeleine stort varmt tack!!! Kl 23.34 då jag fö sovit i ca 1 tim ringde han. Jag blinkade förtvivlat bort sömnen ur ögonen- Trodde jag! Jag somnade om och vaknade 9minuter senare. Kastade av mig täcket på med jeansen och en t-shirt, hoppade i skorna barfota och åkte...
inget brutet... Tack o lov!
Väl hemma igen kunde jag inte somna, låg och vände och vred på mig bra jäkla länge innan jag äntligen lyckades hoppa på sömntåget... För att lite senare vakna till hundarnas smackande... Jag tror ingen (förutom Leia:)) förstår vad jag menar när jag säger att det är så frustrerande att höra dem... Det går INTE att sova.
Onsdagmorgon
Min nattsömn har med andra ord varit lite sisådär. Så snälla, snälla, retas inte med mig idag.
Men då kom det en kund....som slänger ur sig kommentaren "jobbar det ingen här idag".... Jag satte ögonen i honom och sa "ursäkta" kanske lite mer bryskt än jag först hade tänkt. Bara för att man är kund behöver man inte låta oförskämd. Jeanette var dessutom upptagen med en annan kund och jag kan vare sigkan eller vill lära mig att trycka transfer. Vet dessutom inte vad för byxor han ska ha (företaget han jobbar för har arbetskläder), förklarade att jag arbetar med ekonomi så han fick vänta på att Jeanette blev ledig...
Fick mail om att H är på utbildning idag och är M hemma idag med så har vi räddat dagen :D
Nu vill jag ha KAFFE!!!
♥
Kommentarer
Postat av: Vonne
Tro mig! jag vet allt om hur frustrerande smackande och smaskande hundar i sovrummet kan vara. En och annan har blivit utslängd genom åren.
Trackback
