Rebeccaträning 4 nov

Gick över förväntan  måste jag säga! Om man nu räknar bort den extremt trista lastningen... 40 min till träningen och lika hem igen... Lastningen förtar något av nöjet att åka och träna. Men att lasta är också en träning, inte bara ett nödvändigt ont. Så det måste in i veckans hantering på något sätt. Det är bara så svårt att motivera sig att gå upp på volten och verkligen göra det...

Träffade Paullina och hennes mamma. Som även sällskapade med oss under lastningen.
Förutom Nettan och Paullina kom Jenny och Linda och kollade på oss. Jag ber verkligen om ursäkt för att jag verkade otrevlig. Men det känns som om allt jag gör ska jag behöva försvara. Jag vill inte använda linor = risk eftersom hon kastar sig rätt var det är. Det är hur lätt som helst att fastna i linorna, ramla omkull och bli trampad på, det är helt enkelt inte värt risken. Mat???... Även om nu Varre är en väldigt matglad häst, så fungerar inte mat då hon är stressad. Att lasta är ett stressmoment, det kommer man aldrig ifrån. Så det enda som återstår är en stor portion tålamod och lugn att bråka gör bara saken värre, hon går ju på till slut även om det tar tid.
Paullinas kommentar om linor (hon supportade min teori); "Nej, det går inte ihop med hennes psykologi" (Vonne, var det inte så hon sa?) Vonne sa att hon höll på att brytra ihop av skratt av den kommentaren. Underbara Paullina :)...

Så till ridningen...

Galopperna börjar på att arta sig :)
öppnorna börjar på att arta sig de med

Öht gick träningen bra, jag känner att det börjar hända något nu och ser verkligen fram emot våra träningar. Det är så roligt!

Tack snälla, undebara Vonne som följde med mig även denna dag. Fastän det var kallt och blåsigt och klockan hann bli väldigt mycket innan vi var hemma, så är du hur hjälpsam som helst. Hoppas att jag en dag kan göra detsamma för dig. Kram!

CU


Kommentarer
Postat av: Nettan

Hej Anna, du var inte otrevlig. Det är bara det att man känner sig så fånig när man bara står o tittar på. Man vill kunna hjälpa till. Ni var kanonduktiga på lektionen.

2009-11-05 @ 08:53:59
Postat av: Vonne

Thats what friends are for......kram!

2009-11-05 @ 09:04:27
URL: http://vonnes.blogg.se/
Postat av: Eva

Roligt att det gick bra. Men så är det väl alltid, att det är lastning/packning före och efter som är den trista bite.

Sv: Jo, du har en poäng i det du skriver. OM det nu skulle finnas en inblandning från något utomjordisk, så KAN det vara en förklaring till utsattheten/känsligheten. Men det märkliga är att det här med rivmärkena började först isamband med de hemska bullerstörningarna hemma. Det känns liksom som om det var det som utlöste allt. Min spåtjej menade ju på att ljudet "väckte de döda". Men rivmärkena ser ju inte ut att komma från en människa, de är ofta sylvassa/skarpa som om man rivit med en nål eller rispat med en kniv. Usch ja, men jag forskar vidare. Måste ju få reda på vad det handlar om.

Ha en fin dag!

Kram,

Eva

2009-11-05 @ 10:43:25
URL: http://detspokar.blogg.se/
Postat av: Anna

Nettan! Tack det var rart sagt :)



/A

2009-11-05 @ 12:47:00
Postat av: surtant

sv .. ja det e väldigt spännande med healingen när man vet att det funkar...här kommer ditt dagens änglakort...

Du är optimistisk och lekfull.

Med vetskapen om att du når slutmålet har du stöd av omgivningen...

ha en toppendag

2009-11-05 @ 12:54:15
URL: http://surtants.blogg.se/
Postat av: Sara

Hej Anna.

Jag vet att du är emot linor, men jag har ALLTID använt det på Varre och jag ser inte att det är ett stressmoment för henne att åka transport utan det är för mig bara ren trots!

Jag väljer hellre att sätta lina på henne så är hon inne på mindre än två (!) minuter och det blir inte denna eviga "maktkamp" som hon så gärna tar till för att slippa.



Hoppas verkligen att lastningen snart blir lättare för er, men jag tror att du behöver bli hårdare på henne, jag har ju iaf åkt med henne i över sex år nästan en gång i veckan och tacka vet jag linorna ;)

2009-11-06 @ 11:01:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0