Anna ☼

haha... ingen återvändo!

Här hittar ni starlistorna för Km:et


Som ni förstår saknar jag all arbetslust idag... Sitter och tänker en massa som absolut inte har med mitt arbete att göra. Skolkar kan man nästan säga, fastän jag är närvarande fysiskt... läser lite bloggar och kommentarer och för all del gör ett par egna inlägg :)... Jag förstår om ni undrar om jag inte har massor att göra och det har jag verkligen, mängder! Jag hoppas att jag är piggare nästa vecka.

Hösten är här. Jag "fick" köpa mig en jacka för mina andra är totalt förbrukade och trista och ajg har ingenting som jag ens önskar vilja sätta på mig i kväll.
Nu var det iofs ingen "färgklick" jag köpte mig. Men en jacka, en svart halvlång rackare (som själen min ;)).
Skulle behövt en röd, lila, rosa eller varför inte gul? för att ta bort den där trista höstkänslan... Men det är faktiskt inte så himla snyggt.
Bra pris iaf... inköpspris +moms = underbart för en fattig hästägare :)

♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠  ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥ ♠♠♠ ♥  ♠♠♠ ♥

 Har egentligen hur mycket som helst som jag skulle vilja skriva och delge er med här, men jag känner att det är alldeles för turbulent ännu... Men jag kan säga att det är trista saker som händer i stallet. Det är faktiskt inte bara jobbet som stjäl energi just nu. Min fristad har hamnat i gugning och jag vet inte om jag riktigt gillar sättet det gungar på. Personer som har så mycket negativ energi när de kommer till stallet att jag blir matt bara jag ser bilen står parkerad utanför stallet. Jag vill inte känna det så. Jag vill att det ska vara en plats där jag får energi och ett umgänge med likasinnade (=hästintresserade människor). Jag vill ha ett utbyte av positiva energier. Egentligen rör det sig bara om en person. Hur kan jag tillåta att det påverkar mig så mycket?
Jag vill verkligen säga vad jag tycker, men jag kniper igen. För Gud vet hur mycket elakheter det kan komma ur denna mun. Dumheter som jag själv inte gillar och som jag med all säkerhet skulle få ångra. Önskar så att jag kunde vara konstruktiv i det jag vill säga. Men det är inte lika enkelt som det låter. Jag vet att vi alla skulle må så mycket bättre av säga det vi menar och det vi verkligen vill få sagt, men det ska helst ske utan att göra illa någon. Det har hänt så många gånger och det kostar för mycket. Det är helt enkelt inte värt det...

Sådär ja...Nu har vi varit djupa så det räcker... Upp med hakan och ta en öl på Madonna i väntan på Agneta slutar jobba.

Kanske blir det mobilblogg under kvällen- man vet aldrig :)
Ciao!