Ridpasset...

 Jösses! Det både kändes och märktes att vi var något ur form, min Varrefjant och jag. Det var inte att plocka upp stafettpinnen och ta vid där vi slutade för närmare 8 månader sedan direkt.

Lina (min högt uppskattade medryttare, på onsdagar och andra dagar då min tid blir tajt och vän) kom för att insupa lite råd och se spekltaklet :)

Ja, som vanligt
"korta tyglarna" (en klassiker) -varför ska det vara så förbannat svårt att ha korta tyglar?
"Mer innerskänkel" (och då känns det redan som om lårbenshalsens avslut,dvs höftkulans, infästning i bäckenet ska komma ur sitt läge)
"Stadigare yttertygel, led med innerhanden om hon blir för stark"
Löjligt egentligen, jag vet ju detta, varför ska Rebecca behöva påpeka det varenda gång?

Men det gick bra också. Bitvis så himla fin.
Lina sa det till mig efteråt, "att tom med jag (hennes egna ord) som inte brukar kunna se när det blir rätt såg direkt när det blev rätt".
Galopperna och ff höger är sämre än då vi slutade sist, hon faller in lite förmycket och blir springig, tar inte skänkeln som ett styrmedel utan snarare som en gaspedal, så där är jag tillbaka på ruta 1.
Rebeccas råd är att träna galopperna i höger, men absolut inte nöta. Byt övning ofta och gå sedan tillbaka till galoppen och avsluta när hon gör rätt. Hmmm... frågan är ju då bara, gör jag rätt? jag menar ju att arbetsuppgiften inte är så lätt som man kan tro...

Men attans så kul det var. Som jag har längtat efter detta. In i träningskulan. Nästa tisdag är det påt igen.

Kommentarer
Postat av: Vonne

Härligt! Då är ni igång igen, det där med innerskänkeln känner jag igen ;) min är nästan obefintlig! Vi lyckades missa varandra helt i stallet igår ju, vad duktiga vi är ;) Kram!

2011-03-02 @ 09:07:19
URL: http://vonnes.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0