Anna ☼

Åh... det gick bra igår då vi red för Rebecca... Eller, till slut gick det bra, eller, bättre än det började i vart fall :)
Läxor trodde jag hörde till skolåldern, men icke... jag har fått hemläxa minsann av Rebecca.
Fick lite tjuvknep att använda oss av till dess vi är så balanserade att vi klarar galoppfattningar på rakt spår.
Vi har förutom problem med fattningar även problem med avsaktningarna, men enligt Rebecca så kommer det att lösa sig med allt om jag bara lyckas få henne eftergiven. Vi har ju redan gjort enorma steg.

Planerar (tror jag) en tävling i Upplands-Bro den 6juni. Dagen börjar kl 09.00 med en LB:2 och efter denna en LA:3... Jag tror att jag anmäler till LB:2 (avvaktar ännu så länge med LA ;) ) så får vi se om jag kommer med eller inte. Nåja... Nog om detta, jag ska väl hinna ändra mig många gånger ;)

Jag o Varre innan träning
 

Equipage-Anna... Här ser du hur många osanningar min kamera kommer med :)
Bild o film av Elin.

Filmtajm

Jag har varit så sugen att ta fram bommar och "hoppa" ett tag nu. Feg är jag ju naturligtvis fortfarande. Det är rätt länge sedan jag for över de gigantiska höjderna på 70cm.

Emellie och Elin var med upp till ridvolten. Vi tog fram en "sockerbit" (på mellanhöjden ca 40cm) med en galoppbom framför och en bakom på böjt spår, så vi kunde rida från båda hållen och på olika avstånd. Elin ställde  fram ett smalhinder med en höjd på 65-70cm...
Varre gick som en klocka, jag fick lite tips och stöd av Emellie över bommarna och sedan beslutade jag mig för att hoppa det smala, HÖGA hindret som avslutning, och jag vågade!!!  Två gånger dessutom :) Helt otroligt vad jag ändå har börjat våga lita på att VI klarar det tillsammans. Det var så roligt och Varre var fin, samarbetsvillig och positiv.
Vi var båda väldigt svettiga efter denna avancerade ridning på ridbanan och vi har nog båda lite träningsvärk idag... Jag känner iaf av att jag gjorde någonting annorlunda igår.

Jag måste fortsätta med detta roliga, det får inte gå så länge mellan gångerna och det behöver inte vara svårare än så här, det ska ju som sagt vara skoj.

Är långt ifrån avslappnad... Sitter och studsar och händerna är under all kritik.
 Jag har massor att jobba på.
Men här är iaf det som Emellie filmade i söndags.







... här är det skriftliga betyget :)

Södertälje 28/2 LB2...
Hu jeda mig... men nu är det gjort. Inte utan att jag är lite stolt över mig själv. Det här med tävling skulle jag för ett halvår sedan bara fnysa åt. Jag skulle väl aldrig kommit på tanken. Men så den där helgen med Rebecca och ett gäng andra galna "tanter" började jag att förändras... Ville jag ha en ridbar häst oavsett till vad hon ska användas till så vill jag ju ha en häst som lyssnar och väntar på det jag vill att hon ska göra, då krävs det faktiskt konsekvens och träning. Detta var faktiskt starten till det jag idag upplevt (genom en resa på KM),  min första lokala tävlingsstart med Varre.

Om jag var nervös...Inte till en början. Mest fokuserad och aningens lätt oroad över att vi kom iväg lite senare än jag hade kalkylerat med. Men det rörde sig om 10minuter.

Jag hade tre(!!!) groom med mig. Emellie som trotsade sin trötthet och följde med, Zandra och Malin.

Varre har varit helt fantastisk. Vaken och med och lite tittig, tittigheten är ok om det går över fort, vilket det gjorde. Så himla snäll! Kliver in i transporten, går ur den med ett lugn värdigt den dam hon är (nyfrissad och lagd i håret och allt)... Hon kände nog hur snygg hon var ;)... Hon verkade veta hur man gör en entré.
Min nervositet börjades att knoppas då vi lastade ur... För att på framridningen börja spricka och då jag hörde mitt namn ropas upp, att jag skulle till collectingring, vara i full blom (läs skräckslagen).
Framridningen var stel. Jag kom aldrig till ridning. Jag försökte verkligen göra som Emellie sa. Tempoväxlingar, volter, galopper, halvhalter, halvhalter och åter halvhalter... Rebecca dök sedan upp och sa åt mig att göra samma saker. Det kändes tryggt att hon kom, men jag tror inte att jag red något bättre.
I collectingring, kunde jag faktiskt rida henne i galopp på väldigt liten volt i båda varven och då red jag verkligen. Kan ju inte gärna ge mig över staketet in på tävlingsbanan där ett annat ekipage höll på att rida sitt program. Så det vara bara att klämma ihop och rida på. Hon var absolut finast i collectingring. Varför rider jag inte alltid så?

Själva programdelen är väl inte så himla mycket att orda om. Varre över tygeln, går emot och slår sig fri med huvudet genom i stort sett hela programmet. Taktinslag i skritten, fattade fel galopp då det skulle varit vänsterfattning vid "F" m.m.  Allt detta är enbart ryttarfel. Självklart påverkade jag Varre med min stress.
Men jag är trots detta så himla nöjd över vad vi åstadkommit idag. Jag har inte kräkts, svimmat eller ridit fel väg Detta var mina mål. Att jag sedan bara kammade hem 4or, 5or och en trea är skitsamma. Totala poängen för oss idag blev 135 (45%). Fick faktiskt riktigt bra och användbara kommentarer. Dessa ska jag jobba vidare på och Rebecca ska få en inramad kopia :D...
Nästa start för mig och Varre är planerad till den 4/4 ...OM vi kommer med ;)
Lite nyfiken på om det blir någon mer än Annika, jag, Emma och Linda... Jag får väl kolla startfältet med lite jämna mellanrum.
Nu ska Malin och jag åka och handla mat till lilla Peppar (hennes lilla igelkott) och sedan hämta Elin.
Ciao!

I morgonbitti 04.30 står mobiltelefonen på väckning. Ska jag orka äta frukost så tidigt?
Sent om sider kom jag med till Södertälje. Med startnr 4. Klassen startar kl 8, sekretariatet öppnar 07 och då måste jag vara där. Hästen får ju inte packas ur trailern innan jag uppvisat det gröna kortet, tävlingslicensen och Varres vaccinationer. Zandra följer med och kanske också min Malin som behöver något annat att tänka på. Jag tror inte att Emellie följer med hon skulle dricka vin i kväll. Vin m.m. drack Vonne igår kväll så hon pallar inte att följa med i morgon :) Enl FB så mådde hon ungefär lika som dagen efter jag fyllde 40... Då VET jag hur hur mått tidigare idag. Hoppas det gett med sig vid detta laget :)


Startlistan för morgondagen

 

Klass 2 - Dressyr Lätt B:2 Preliminär
40 anmälda
Överdomare: Eva Rydström
Tävlingsledare: Annie Olsson
Domare C: Berit Norberg
Startnr	Ryttare	Häst
	Uppfödare	Härstamning	Hästnr
1	Malin Börjesson	Dee Saronno (SWB)
	Stora Ekeby RK	Londonderry - Ganesco	17
2	Irene Löwegren	Alegro
	Södertälje RK	Aledo - Beach Boy	1
3	Maria Magnusson	Platina Keys (SWB)
	Tyresö RF	Eighty Eight Keys xx - Napoleon	49
4	Anna Öberg	Varians (36) (SWB)
	Waxholms FRK	Vivaldi - Ceylon	66
5	Lena Olsson	Munsboro Mullaney
	Södertälje RK		43
6	Karin Birkehammar	James Longstreet
	Botkyrka RS	Long John - Stratos	31
7	Maja Jürgensen	Don o Wan
	Södertälje RK	Don Romantic - Warsteiner	20
8	Anna Fors	Lillbullen xx
	Södertälje RK	Funambule xx - Persian Bold xx	34
9	Emma Fredin	Sir Davy
	Östra Sörmlands L	Okänd	60
10	Annica Queckfeldt	Rosso
	Södertälje RK	Rosario - Glorieux	55
11	Elin Jacobsson	Quattro
	Södertälje RK		50
12	Therese Söderlund	Zatsa (SWB)
	Botkyrka RS	Fontaine - Royal Whip xx	72
13	Tina Wiséen	Marshmallow
	Stäketryttarnas Hä	Marwin - Ramiro Son	40
14	Ankie Hilmerby	De Nie
	Björklinge RF	De Niro - Condor M	15
15	Eva Karlström	Flymens Classic (SWB)
	Södertälje RK	Maistic (ex Maestro) - Kaliber	24
16	Rebecca Jarmeús	Scheherazade
	Waxholms FRK	Destino II - Camborio XIII	58
17	Alexandra Netterberg	Welgrana
	Mälarhöjdens RS	Weltano - Grafenburg	67
18	Kajsa Jonson	Ginza
	Södertälje RK	Gigolo (SWB) - Don Gregory	28
19	Marita Linnell	Ozzy (SWB)
	Livdragonerna	Saigon (ex Swingo) - Amiral	47
20	Maria Sjöö	Django
	Strömsholms RSF	Davignon II - Disco-Star	19
21	Hanna Jansson	Roxy Music
	Mälaröarnas RK	Rubinrot - Lester	56
22	Sandra Larsson	Robyn
	Södertälje RK	Robin Z - Eminent	74
23	Marika Jederud	Furillo
	Nynäshamns RK	Electro - Cosmos xx	27
24	Anna Fors	Francis Rivis
	Södertälje RK	Midyan - Sharpen Up	26
25	Anna-Karin Renberg	Caf Drambuie
	Södertälje RK	Dressage Royal	6
26	Robin Forsfält	Matricz (SWB)
	Årsta-Runsten	Vermouth - Flamingo	41
27	Emma Larsson	Kristal Rose
	Hogsta DR	De Niro - Martini	32
28	Annika Jansson	Hugo Boss
	Waxholms FRK	okänd - okänd	30
29	Dorota Leopoldsson	Nakella (50)(SWB)
	Waxholms FRK	Nactus - Urbino	44
30	Sofia Qvarfordt-Jarl	Willow 224
	Årsta-Runsten	Werenfels - Lesoto	68
31	Annie Olsson	Wilma
	Södertälje RK	E. Gidron - Trafaret	69
32	Elisabeth Braun Ramnitz	Request
	Botkyrka RS	Respect - B	53
33	Catarina Magnusson	Rebell
	Lejondals RF	Rich Charly - Dozent	52
34	Eva-karin Dinehage	Skjoldhöjs Cassini
	Säfva Ridklubb	Casino - Claudie Damsgård	61
35	Karolina Kempe	Reality
	Södertälje RK	Be my cheaf xx - Formidable xx	51
36	Tony Tellné	Lord Aleatico (SWB)
	Södertälje RK	Lord Sinclair III - Weltmeyer	36
37	Irene Von RosenEklund	Guldviva
	Enskede RS	Vivaldi - Koliber ox	29
38	Lycke Rydström	Leo Löwenherz
	Siggesta R	Landor S - Landsdown	33
39	Emma Häggblom	Cameron
	Waxholms FRK	Silbersee - Rolex ox	7
40	Hanna Pauli	Ella
	Stora Wäsby FRK	Eighty Eight Keys xx - Ambassadeur	22
till toppen

... Fast inte som det låter :)... HUUU... Hemska tanke! Nej, jag menar om jag kommer med till Södertälje. Nu är jag första reserv. EN enda, ynka, liten strykning till och jag är med i morgon :)




Ännu är det bara preliminära startlistor ute. Så jag fortsätter att hålla tummarna.

Nu har jag ett återstående problem. Som kanske kan tyckas vara lite ynkligt, men jag har faktiskt ingen som följer med mig i morgon. I ett svindlande ögonblick fick jag panik. Hur i hela fridens namn ska jag klara av detta ensam, utan en hästskötare med mig om jag kommer med? min första tävlingsstart på lokal nivå dessutom... Det är u inte helt enkelt för alla att ställa om, först vara med, sedan inte, för att bara några timmar innan start få reda på att man ska med. Det är lite svårt att planera då.

 Jag kan ju bara fråga om någon (Vonne??) kan tänka sig att gå upp tidigt i ottan för att vara i Södertälje kl. 7 (som absolut tidigast) på morgonen. Tyvärr är det ju jag som har både morgonfodring OCH utsläppet av våra hästar, men det kan nog gå ganska fort. Varre först in i trailern sedan får de andra gå ut, fast då klockan bara är 06 :)
För visst åker jag om jag får chansen att tävla, med eller utan hästskötare. Jag brukar ju klara mig alldeles utmärkt ensam då jag åker och tränar, varför ska jag inte klara det nu? I absolut värsta fall så får jag väl be en främling om hjälp. Det löser sig nog.
Elin är hos pappa i helgen, annars hade hon ju naturligtvis varit ett mycket lämpligt offer ;)

Ska upp och förbereda som om jag faktiskt står med i startfältet. Jag måste i vilket fall som helst tvätta Varres svans, Jag måste putsa lite på träns och sadel. Att jag lägger dit ett rent schabrak och rena vita lindor är ju inget tyngre arbetsmoment. Fläta manen på Varre går ganska snabbt. Mina kläder är ju redan klara, Varres pass, mitt gröna kort och licensen är ju färdigt... Lite extra hö... BoT-paddarna...
Jaja... :)

Jag ska dessutom se om jag kan koppla förbi elen till Mies hagar. Det lilla röda aggregatet som fn går med hjälp av ett bilbatteri räcker knappt runt i Varres och Kopias hage och då räcker det definitivt inte till Doris och Gulle heller.
Så jobba blir det. Måste ju dessutom hinna rida Varre idag. Hon har fått två dagars vila på raken vilket kanske inte är det mest optimala OM vi ska tävla i morgon. Här sitter jag i morgonrock och filosoferar. Ska nog anstränga mig lite så jag får någonting gjort idag :)

C U ♥

Hade en för mig tidig träning för Rebecca igår.
Jag måste säga att jag börjar fatta vad det här med ridning går ut på :)... Kan kanske tyckas aningens trögt- jag vet... Men vad jag försöker säga är att känslan börjar på att infinna sig. Jag kommer snabbare till ridning, sen om allt är perfekt är inte riktigt samma sak. Men jag känner förändringen i både mig och Varre. Jag orkar mer och längre. Sitta emot och hålla om och samtidigt koordinera både mig och pållan är faktiskt inte fullt lika jobbigt som det var för några veckor sedan. Men det är fortfarande jobbigt :). Jag känner att vi gör framsteg och det känns underbart!

Jag fortsätter att åka ensam på mina träningar och det fungerar förvånansvärt bra. Varre fick ett "knäppryck" i går då vi skulle åka till träningen. Jag såg verkligen att hon blev skräckslagen för något och hon kastade sig bakåt och sprang sedan åt sidan och naturligtvis halkade hon till. Men hon lugnar sig fort och jag belönar inte henne inte med klappar förrän hon faktiskt står där alldeles lugn. Då började vi om lugnt och försiktigt och vips så stod hon i trailern. Hon är inte helt omöjlig hon har bara extremt lätt för att jaga upp sig :) Det vill ju till att jag behåller mitt lugn annars blir det pannkaka.
Hem är det sällan några problem. Hon flemar lite sedan "rinner" hon in i trailern ;)

Hästar kan förbättra luktsinnet ytterligare genom att sträcka överläppen uppåt och utåt, så kallat flema. Detta gör de bland annat för att förstärka doftintrycket om de känner en doft som de aldrig känt förut eller om något luktar väldigt intressant.
(Denna bild och text har jag lånat från Wikipedia)

---

Idag (onsdag) är det Rebeccaträning igen. Idag är det programträning/ridning som gäller. Även om jag inte står med på startlistorna på söndag så känns det nödvändigt för mig att rida igenom programmet. Jag måste ju börja sätta ihop alla delar till en helhet. Enl Rebecca, Dotty, Johanna, Jenny... :) så tror dom att jag kommer med ändå. Det brukar bli lite bortfall och om jag ringer och pressar på så kanske jag prioriteras att komma till start. Väder och vind brukar kunna avskräcka en del iaf.

 Här går jag och laddar och laddar. Väntar och väntar på att startlistorna ska komma ut.
När väl detta sker ser jag till min (och även Annikas) stora förtvivlan att vi kommer inte att kräkas ihop för jag är nämligen bortlottad :(
Min första lokala start och jag är bortlottad. Det känns verkligen lite snöpligt måste jag säga.
Även om det är preliminära startlistor ända till på lördag och vad som helst kan hända, så har jag nu ställt in mig på att inte tävla i helgen. Nu skulle det bli enormt jobbigt att ställa om om det mot all förmodan skulle bli tävla av för min del. Jag har inte den rutinen att kunna ställa om igen på mindre än ett dygn.



Nåja ... Mitt i denna besvikelse satt jag igår och anmälde till Vällingby istället och en månad till att förbereda oss på är väl inte helt att förakta ...

 

 ... och minsann... Det var MIN tur idag :)
Jag ska inte vara dum och klaga över att jag inte fick rida förra tisdagen. Jag kan inte bara prioritera min egen ridning... och kanske det gjorde Varre gott att få en vecka med lite lugnare träning med bara uteridning på travbanan och runt "slingan".

Igår blev det galopparbete. Uj! så svårt det var att vara tydlig i mina hjälper och att få in tajming då vi skulle rida ur 15m volten, snett igenom och länga sprången. Eller bara fortsätta rakt fram. Hon är hur fin som helst i volterna (då vi väl fick rätt galopp ;)) men jag "glömmer bort" att behålla kontrollen, göra förhållningar och vara tydlig då vi rider ur dem. Hon blir så stark och vill bara dra på och jag förkommer henne inte som jag ska. Det gick mycket bättre då jag blev medveten om vari problemet låg, tänka att man inte förstår det själv? Det är detta jag måste jobba vidare på och det MYCKET!!! Men vips så var det som om hon fattade vad jag ville få ut av övningen och hon blev verkligen jättefin till slutet av lektionen.

Av hennes ojämnhet kunde Rebecca inte så någonting. Märkligt! Men Rebecca kommer till oss ändå idag.
Det skadar inte att få henne genomgången så här några veckor innan tävlingsdebuten (på lokal nivå) :)

Galopperna är hennes bästa gångart fn... Kanske inte så mycket stegmässigt som taktmässigt och jag kommer bättre till ridning. Efter galopperna så är hon mycket mer behaglig och bärig att rida i samtliga gångarter.
Läste någonstans att en del hästar värmer upp bäst med galopparbete, medan andra gör det i skritt och en del i trav. Det verkar iaf stämma in på Varre.

Hur som helst är jag mycket nöjd med gårdagens träning. Varre verkade också rätt nöjd efter detta pass. Innan vi styrde kosan hemåt stod vi och mös tillsammans på parkeringen utanför ridhuset. Då jag strök med händerna över hennes ögon, sänkte hon huvudet och tryckte in det i mina händer, det var nog hemskt skönt :)

Hemma-hemma var jag inte förrän 22.15.

Jösses jag hinner verkligen inte med att bara vara Anna just nu... Bloggen känns som om den kommer allt längre och längre bort.

Tisdagsträningen tror jag att jag helst vill glömma.
Bortsett från att Varre närmast som ett lamm att lasta (återigen kunde jag lasta henne helt ensam :)) så var resten bara S-K-I-T... Kom inte upp för backen då jag körde in på gården. Började slira med trailern bakom och det var bara att ge upp.  Hela ekipaget gled ju naturligtvis så trailern hamnade med ena hjuet vilande mot en plogvall mitt i backen. Fördelen med att bli stående där var ju att absolut ingen kunde komma TILL och ingen FRÅN och det ligger i allas intresse, vilket innebar att många var intresserade av att hjälpa till ;)

Sand??... Sand??!!!... inte en enda kotte visste var det kunde finnas en sandhög. Letatde som galningar inna jag hittade den... Mitt utanför stora stalldörren, förvisso översnöad. Men att inte en männsika visste var den fanns??? = märkligt! Sandade och bad en man som har sin hemvist med häst i stallet att köra upp bilen. Bak i trailern har Varre stått i säkert 30-40 minuter och trampat och trampat. Lilla stackarn...
Tur att Rebeccas tider hade blivit förskjutna. Men någon framridning blev det ju knappt tal om. Jag kände att jag aldrig kom till ridning och Varre kändes som en träplanka. En mardrömsdag kan man sammanfatta det hela med.

Måste rusa vidare nu.  Jag ska vara på ett styrelsemöte på klubben 17.30, lite väl i tidigaste laget. Men jag måste skynda mig... och jag mår illa, känner mig helt ur gängorna. Vad är det för fel?
Ciao!

Det brukar ju vara onsdagar som jag tränar för Rebecca, men det ska vara dressyrträff för div1 och div2-gängen idag (onsdag) så hon pressade in mig :) Tacksam är jag för det, även om träningen blev sen och jag inte var hemma förrän 22.15.

Tränade på 10m volter och raka ridvägar. Attans vad svårt det är. Galopperna kändes inte alls så jättebra. Ännu svårare då det är folk jag inte känner som står på läktaren. Men ska jag tävla är det lika bra att jag vänjer mig. Det blev en låååång framridning. Jag var framme 40min innan mitt passa skulle börja och det var viss förskjutning av träningstid.

Har ont i mina magmuskler, i ljumskarna, lite ont i vänster axel (vilket jag absolut inte ska ha) 
Mera ben, håll om, mage, sitt emot med magen, fånga upp... men det är så kul! :)

Men det absolut bästa av alla övningarna var att jag lastade Varre-busan helt ensam. Både när vi skulle TILL Nibble och därifrån... Någon har sagt att det löser sig... Men jag säger bara nähe... DET löser sig aldrig... JAG löser det, DU löser det, VI löser det... Men aldrig att DET löser sig. Jag har ett par fantastiska människor som stått ut med att lasta min pålla med mig här under hösten, 40min-1timmespassen... Jag tänker främst på Vonne och Elin, dessa två har jag plågat mest, det är VI som löst det :)... Jag ska väl inte säga alltför mycket. Men då lastningstiderna går fortare och fortare känns det som om vi är på rätt väg.

Elin var sjuk igår så jag åkte på hennes intag, vilket jag absolut inte hade med i beräkningen. Intaget idag också så det är lika bra att sätta fart med att jobba. Har massor som måste vara klart idag, då jag fick ett ytterligare arbetsmoment på torsdag som jag inte planerat in denna vecka. IT-revisorn vill komma och kika igenom vårat ekonomisystem och hur vi arbetar i det för att kunna hitta en lösning på var vår enormt stora lagerdiff egentligen är för fel. "hard work, work..."

Peace

... Lektionen gick verkligen superbra!... VI var så himla duktiga :)
Vi fick åka ensamma så inga bild eller vidoebevis finns...

Det märks så himla stor skillnad när jag ridit och varit konsekvent i ridningen. Dagar som igår gör att jag nästan tror att jag kan tävla en LB:1... eller en LB:0 med godkänt resultat... Men så finns de där andra gångerna... Då jag har upplevelsen av att det är ca 600kg pålägg jag sitter på... (obs!! Ett skämt!!)...

På tal om...

Idag (14/1) ska vi ha dressyrträff kl 18.30... Ett lättare knytis och jag ska ha med mig just pålägg;)
Vi som anmält intresse av att vara med i Div3 dressyrallsvenskan ska träffas och gå igenom lite vad som gäller inför dessa 3 omgångar under våren. Jag har ju som mål att vilja... Men som sagt det kanske inte räcker hela vägen fram. Det finns så många duktiga hästar och ryttare som kan lyfta fram laget. Då behöver de inte mig, med sådan enorm vilja att kräkas då vi pratar tävling... Man bör ju ha tävlat något innan man ställer upp i ett lag :)... men jag ska ändå vara med på träffen och ingå i känslan av ett lag fastän jag själv inte kommer att delta i den första omgången av lagtävlingen den 20/3... Möjligt att jag åker dit och rider ett program, men det blir mer isf att bara känna mig/oss för hur det är med att tävla, dvs för Varre och mig = träning...

Måste göra lite nytta... Ska ha resultat och balansräkning klara i morgon ...
CU ♥

Gick över förväntan  måste jag säga! Om man nu räknar bort den extremt trista lastningen... 40 min till träningen och lika hem igen... Lastningen förtar något av nöjet att åka och träna. Men att lasta är också en träning, inte bara ett nödvändigt ont. Så det måste in i veckans hantering på något sätt. Det är bara så svårt att motivera sig att gå upp på volten och verkligen göra det...

Träffade Paullina och hennes mamma. Som även sällskapade med oss under lastningen.
Förutom Nettan och Paullina kom Jenny och Linda och kollade på oss. Jag ber verkligen om ursäkt för att jag verkade otrevlig. Men det känns som om allt jag gör ska jag behöva försvara. Jag vill inte använda linor = risk eftersom hon kastar sig rätt var det är. Det är hur lätt som helst att fastna i linorna, ramla omkull och bli trampad på, det är helt enkelt inte värt risken. Mat???... Även om nu Varre är en väldigt matglad häst, så fungerar inte mat då hon är stressad. Att lasta är ett stressmoment, det kommer man aldrig ifrån. Så det enda som återstår är en stor portion tålamod och lugn att bråka gör bara saken värre, hon går ju på till slut även om det tar tid.
Paullinas kommentar om linor (hon supportade min teori); "Nej, det går inte ihop med hennes psykologi" (Vonne, var det inte så hon sa?) Vonne sa att hon höll på att brytra ihop av skratt av den kommentaren. Underbara Paullina :)...

Så till ridningen...

Galopperna börjar på att arta sig :)
öppnorna börjar på att arta sig de med

Öht gick träningen bra, jag känner att det börjar hända något nu och ser verkligen fram emot våra träningar. Det är så roligt!

Tack snälla, undebara Vonne som följde med mig även denna dag. Fastän det var kallt och blåsigt och klockan hann bli väldigt mycket innan vi var hemma, så är du hur hjälpsam som helst. Hoppas att jag en dag kan göra detsamma för dig. Kram!

CU ♥

... Lite problem med lastningen, men det gick till slut. Tänk att det kan tära så på tålamodet...
Tack Vonne för att du följde med oss och har tålamod i dessa sammanhang. Trots att du frös som en  hund utan päls :)

PiggelinVarre var det iaf... Brunstig är hon så det kan vara en av anledningarna till att hon är bynglig fn...

Det känns som om Rebecca kräver lite mer av oss nu än tidigare, känner att hon är aningens mer tuff och "petig" men det är bara bra. Ska man utvecklas måste ribban höjas och precisionen förfinas.

Ta mina händer som ex... Eftersom jag tenderar till att sitta med aningens förlånga tyglar, blir mina förhållningar rätt kraftlösa och jag måste höja händerna för att få genomslagskraft i det jag gör. Kortare tyglar och mjukare hand för stödet måste finnas för Varre att söka. Måste träna på mer på taimingen. Mina skänklar... Måste ligga om även om hon blir springig, annars kommer vi aldrig till ridning.
Detta är mina läxor till nästa vecka + att träna på öppnorna, att hon tar skänkeln och är mellan hand och skänkel.
Jag fick in känslan för öppna riktigt bra i vänster varv och jag kände skillnaden på var jag hade blicken. Det är ju klart som korvspad (varför säger man så egentligen?) att det är lättare att rida rakt fram med balans om man har blicken i rörelseriktningen. Kan tejpa nacken vara ett knep tro? då känner man ju när man kikar ner eftersom det kommer att dra i huden... En tanke bara :)

Jag förstår att det kan låta som simpla grejor och som man som ryttare kan tycka är en självklarhet. Men för ett skogsmullarekipage som oss, där jag många gånger struntat i att ställa krav så innebär det att träna, träna och träna.... "gör om och gör rätt". Kanske svårt att ställa om allt och tänka på allt samtidigt, men kan jag bara få igenom någonting och befästa det, så är jag nöjd, för det innebär att jag kan ta tag i nästa och nästa osv... Bit för bit ska jag fixa det här eftersom jag vill fixa det. På köpet kommer jag att få en häst som lyssnar bättre.- Resultaten kommer att visa sig i och med att jag blir tydligare... Så vi kämpar på :)

Måste nu verkligen lägga upp en träningsstrategi som jag följer, inte slaviskt, för det kan bli svårt när man har jobb, familj att ta hänsyn till.
Men det är bättre att göra lite och att göra det rätt än att göra massor och göra fel.

Funderar allvarligt på att köpa ett ridhuskort av Helena som kostar 800kr för 10 tillfällen att jämföra med 100kr per gång utan ridhuskort...

Nu är jag solokvist hemma... Ja alltså, det är bara jag och Jakob hemma. Raoul åkte Sydafrika i går kväll och kommer inte hem förrän på onsdag nästa vecka, Elin är hos pappa, grabbarna hos mamma.

Mycket pyssel blir det, nu ska jag hinna med allt ensam... Laga mat, hundarna, båda hästarna, städa, tvätta...
Jag vet inte hur mycket jag kommer att hinna så det får bli det mest nödvändiga...
Dvs. hundarna och hästarna... och det tråkigaste förstås = jobba...
Jag kommer väl att se ut som en mager jakthund då Raoul kommer hem igen =D

Nu måste jag jobba lite igen.
CU♥

Och jag fick med mig Vonne! :) Tack!!!... DU fick mig att behålla lugnet och lastningen gick super-duperbra.
Visst trilskades det lite, men inte alls som då jag skulle åka iväg för 2 veckor sedan. På 5-10min stod hon inne i trailern utan att behövt stressa upp sig. För att jag aldrig hetsade upp mig. " Räta upp, behåll lugnet"... "Räta upp, behåll lugnet" -ANDAS!... Fantastiskt vad mantran kan göra med både mig och hästen. Detta lugn bevarades även i ridningen. Mycket tack vare att jag inte bar på några "rester" från lastning som gått åt helsifyr. Så himla skönt! Tänk om jag fick ta med mig Vonne varenda gång :)...

Ridningen gick väl bra... Pigg som attan var hon det lilla grynet. Inte helt lätt att rida, men det är hon ju sällan ;) Hon ger mig rejält med motstånd. Men när hon ger sig...Vilken fröjd det blir!
Idag började vi med skolorna... Haha... låter superavancerat men vi började lite smått med öppna som egentligen blev mer av "bogen in"... Men vi börjar... Hon accepterar inte riktigt min högerskänkel, så lite mer att jobba på i veckan har vi allt. Ställde lite högre krav på vänster galoppfattningar... MIN stötesten... Både Vonne och Rebecca hade ett leende på läpparna då de skulle beskriva "min låsning"... Vonne gick så långt som att säga att det börjar redan i stallet... haha... Inte helt fel faktiskt. Måste hitta ett effektivt sätt att avdramatisera detta. Skam den som ger sig, för det SKA gå :)

Vonne filmade en del. Men jag var så trött då jag kom hem igår att jag inte ens orkade titta på filmerna. Men jag ska delge er med någonting lite senare.
Nu är det lunch och jag är som vanligt nära gränsen till svält :D

CU♥

... Sitter och lovar bilder i ena inlägget men när det väl kommer till kritan så blev det iaf inte en bild tagen idag heller... Illa!!!

Den strösta bedriften vi hade idag var att få in Varre i trailern... Helt makalöst vad hon kan och orkar sitta på tvären. jag VET så väl att det inte lönar sig att bli förbannad, men jag blir det ändå. Det är väl stressen för att komm i väg som gör det... Men hon gick in till slut. Men nu är det som om det tenderar till att ta längre och längre tid igen... Jag vet ju vad jag måste göra så det är bara ATT göra det också.

Tyvärr satt nog vår kamp kvar i mig idag då jag skulle rida. Jag försökte verklgen att lägga ner det som varit, men alla stresshormoner försvinner inte i ett nafs.
Hästar levr i nuet, så Varre reagerade nog bara på det som var kvar av mina negativa vibbar. Detta gjorde att vi idag inte alls förstod varandra eller kunde komma till det läge där vi arbetade tillsammans förrän precis , precis i slutet av ridpasset.

Idag kändes det inte lika roligt att träna som det gjort tidigare gånger. Men det kommer att fortsätta komma sådana dagar. Och man kanske behöver dom som ram till allt annat som man faktiskt genomfört och varit nöjd med.

Just nu känns det som om jag behöver lägga fokus på lastträningen igen. Men det är svårt då jag måste ha bil då detta ska göras. Jobbigt att varenda gång fråga om det är ok att jag tar bilen för att ...  Skulle behöva ha den i veckan... Sedan ska Elin tävla på lördag(?) då behöver jag den igen... Bara för att min "Blå Fara" vare sig kan eller får dra... Grrr... Behöver en större bil, en ny bil... och en mycket högre lön :)...

Natti, natti!

Protokollet längst ned.
Jag har inte en enda bild av mig o Varre från gårdagen.
Inser att jag varit extremt dålig med kameran sista tiden. Kanske, kanske kan det bli en bild på henne i morgon (om jag får med en fotograf vill säga) då jag ska träna för Rebecca igen :) *jihoo*

Som ni kanske förstod av gårdagen inlägg är jag inte helt bekväm i att tävla. OCh det kändes verkligen som om jag skulle kräkas då dommaren gav mig en startsignal. I videon hör man musiken, men det kan jag säga JAG hörde den inte. Framridningen gick sådär kan man ju ledigt säga. Alla som såg mig sa att det var det mest nervösa de sett på länge. Jag kom liksom aldrig riktigt ro, hittade inte in min lilla bubbla där bara Varre och jag existerade. Hon var stark och rätt omedgörlig. Det blåste och låg en massa tjafs vid sidan om utebanan. Så framridningen stressade oss båda mer än nödvändigt... När vi kom in i ridhuset (collectingring) så var det som om Varre sa "ahaaaa, vi häääär" coolade ner sig med det samma och jag kände "pust vi är hemma".. fann den lilla bubblan som i ett svep försvann då jag blev presenterad in på banan...

Ja kära vänner... så här såg det alltså ut :)

(stackars Elin som alltid får filma, men hon gör det för sin mammas skull, vilket jag uppskattar väldigt mycket)





Här har Ni filmen som Vonne spelade in... Tack för allt!





och här är "betyget" ...

.. Uj, uj... helt slut som människa...

Jag orkar inte ha en fullständig uppdatering just nu.
Men jag kan säga att det var bland det mest sjuka jag gjort eller utsatt mig för på mycket, mycket länge.

Men jag är nöjd. Inga 7:or men allt mellan en 2:a och flertalet 6:or (av 10) i poängsättningen. Min målsättning med 50% har jag iaf klarat. Vi lyckades skrapa ihop 54,14% :)