Anna ☼

Lätt ångestladdat inför morgondagens återgång till arbetet.

Dröjde mig kvar länge i stallet - lite för länge kanske?

 

Idag fick jag plocka av skon då den satt i bara tre söm. Raspade av lite av det sm frasade värst i kanterna. Pratde med Hasse som om jag hade haft mottagning i stallet, kunnat kommit och slagit på skon under dagen. Nu kommer han på onsdag istället.

 

Varre visade inget större intresse för att få komma in då jag först gick ner till hagen för att kika till raringarna.. Kommer jag för tidigt står hon ett reglerbart avstånd och blänger på mig. Mercy däremot - som egentligen inte tycker om att komma in kommer gärna fram och socialiserar en stund.

 

Fick ett så härligt sällskap av Elise. Ut i skog och mark. Skulle ha egentligen ridit Mercy för att klafsa i skogen men det visade sig retligt nog att han hade en löst sittande baksko. Stand-In blev Varre, som verkade uppskatta både sällskapet och äventyret. Härligt ändå att ha två hästar - annars hade jag blivit utan den härliga turen.

 

Hade planerat så himla mycket under denna vecka- planering som inte riktigt blivit av. Jag har varit så vansnningt trött. Allt har gått långsamt, jag har inte orkat stressa igenom saker. 

 

Jo, just det! Har ju alldeles glömt av...

Elin fixade sitt körkort den 18 mars. Första försöket. Duktig flicka! 

 

Elise, "Herman" ... Och Varres öron :)

 

 

 

Hej.... 

Jobbet är ju vad det är - Stressigt på alla plan. Men jag har i vart fall avsagt mig systemansvar.

Det kändes tungt när Lotta slutade och det gör det fortfarande. Det blev ju inte mindre stress direkt.

Ledig denna veckan och det har varit så skönt!

 

Lille Edgar han växer så det knakar. Fick förtroendet att sitta barnvakt för första gången för ett par dagar sedan när Malin och Henke skulle på Elins studentskiva.

 

När jag låg där och skulle natta honom tänkte jag på att det inte alls var länge sedan jag gick igenom procedurerna med Malin. Det kändes så himla nära inpå i tiden, fastän det har gått hela 24 år.

 

Arbetet med Mercy känns som om det går framåt.

Jag har tagit hjälp av Lena Danius som utbildar i klassisk dressyr - Ecole de Légèreté - på svenska "Lätthetens skola".

Det känns som om det fungerar, vilket glädjer mig. Vi har hittills arbetat mycket för hand,  vilket stärker mig innan jag sätter mig upp på honom. Jag är lugnare, tryggare och vet min uppgift. Det gör honom lugn, trygg och samarbetsvillig. Han har faktiskt inte protesterat med bockningar en endaste gång (peppar-peppar).

I lördags träffade jag en tjej, Alexandra, som jag delade stall med för några år sedan, på en morgonclinic där min (vår) instruktör bjudit in oss. Jag "råkade" hamna vid ett bord på fikat där vi alla fyra abslut ville att Lena skulle hålla kurs. Så vi bokade in detta den 21-23/8, ser fram emot det. Det blir dyrt om det bara är vi 4 som ska vara med så vi fick i uppgift att ragga ytterligare ett ekipiage var till detta event. Syster-Yster -Sara, var givet på. Vi kanske rent av kan få hålla henne med en lektion "som att prova på" innan kursen då vi i år ska ha en hästsemestervecka tillsammans. Mycket resande för Sara under juli -augusti, men det kan göra henne gott :)

 

Det finns en bok i ridkonsten - Lätthetens skola skriven av grundaren Philippe Karl - Twisted Truths of modern dressage. Finns tyvärr inte översatt till svenska så jag sitter med både lexikon och frågar maken vad det ena efter det andra möjligen kan betyda. Engelska hästtermer är jag inte direkt bekant med och det verkar inte alla lexikon att vara heller :)