dagens hästeri...

... Något avslagen idag.... Fick nog i mig mer vin än vad som egentligen rekommenderas för en kvinna i sina bästa 45 år... Jag kallar det för.att dränka sina sorger och det fungerade någorlunda i några timmar....
 
Min högt älskade och synnerligen väluppfostrade Varians fick en hel timme skritt på lång tygel idag. I öronen hade hon sin matte  (=jag) och Elise malandes om ditt och datt.
Mercy verkar nu faktiskt helt okey. Funderar på att få igång honom igen. Dock är det väldigt hårt ute och ridbanan är frusen. Vill gärna ha honom rastad innan jag sitter upp första gången efter så pass lång vila från ridning.  Han börjar bli allt mer härlig att sköta. Trägen vinner - är det inte så man säger?  Längtar att få komma igång med ridningen av honom igen. Vill ta mig vidare och se vad det jan tänkas bli av honom... Och även av mig såklart :-) ... Jag har ju bestämt mig för att han ska bli min "storponny" på riktigt. Då är det till att jobba för det också. 

Alexander Bard....

 
. .. Fick idag följa med till stallet. Inflyttning lagom till första advent :-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Skitvecka!

Mitt humör har varit kasst. Jag sover så fruktansvärt illa om nätterna är så totalt skittrött att ingenting känns särskilt roligt.
 
Det Öbergska Palatset har åter slagit upp dörrarna för hotellgäster, vi hade återinvigning i tisdags.... Den nytillkomna gästen har ännu inte sagt hej till mig, som om jag inte fanns här i mitt eget hem... De äter, sover (heeeela jävla dagarna), ockuperar toaletten i sällskap...
Men jag biter ihop - som vanligt. och jag HATAR det!
EN vecka här och en vecka hos Eva är det sagt.... Men jag vet ju hur Eva är (som maken min menade) Det kan ju skära sig...Men nej, det vet jag nog egentligen inte, det är ju deras versioner jag hört, hennes har jag aldrig hört...
 
Jag har inte heller denna gång blivit tillfrågad om det är okey att "hon" kommer - informerad har jag blivit, men jag anser inte att det är samma sak.
 
Jag måste få skriva det här och den är gången tänker jag även publisera inlägget. Jag är arg, ledsen och överkörd igen. Det bråk vi hade förra gången "hon" var här, har visat sig att vara helt bortkastad energi. Det kom ingen förändring denna gång heller.
Är det jag som ska flytta ut när hon kommer hit? Jag har aldrig sagt att hon inte får komma, men jag vill vara med att bestämma när och hur länge.
Det har börjat som skit och kommer att förbli skit. Det kommer aldrig att bli bra, eftersom mina åsikter så totalt saknar värde.
Det behöver inte nödvändigtvis vara fel på tjejen ( bortsett från att man hälsar på värdparet bl.a) . Vad jag egentligen säger är att det är sättet man meddelar mig att hon kommer som är skit. Hörde ett samtal mellan Oscar och "Någon" ,tre dagar innan jag fick reda på att hon skulle komma, att hon skulle komma hit.  Jag undrar allvarligt på om R verkligen pratat med honom om villkoren för att ta hit henne?
När jag frågar om hur länge hon stannar blir alltid svaret lika svävande.... Alla vet, men inte någon behagar att prata klartext med mig. Om vi bara låter det gå så kanske hon inte märker något - ja vi lurar henne med en vecka fastän VI VET att det blir två veckor... På de allra flesta pensionat är det brukligt att ange antal nätter man tänkt att stanna.
Till topp av detta ska jag nu sitta och vara sådär jävla vuxen och trevlig ...vilket jag inte har någon som helst lust med. Anpassa mig på ett födelsedagsfika och innan dess middag. Jag vill inte ens vara hemma.
Jag har inte lust, jag har verkligen ingen lust. Jag vill bara fly... Bort, bort, bort...
Vara en helt omogen och ansvarslös människa. Om Nu ingen bryr sig om vad jag tycker, behöver inte heller jag bry mig om vad de tycker - eller?
 
Mamma ♥, du behöver inte kasta dig över telefonen för detta inlägg. Det är som det är just nu och ett tag till innan taket flyger av huset... Allt går ett tag som du vet...
 
Over and out!
 
 

Födelsedagar på löpande band...

Mamma, älskade Mamma ♥ fyllde år igår...
 
 
Vi öppnade en flaska och höjde din skål
Hörde du vårt grattis-vrål?
 
Idag fyller Oscar 20 år...
 
och på söndag fyller min stora Herr son, Jakob 25år ♥
Min enda son som inte vill att vi kommer, det gör ont i ett mammahjärta kan jag lova er...
 
 
 
 
 
 

söndagen igen...

Detta inlägg blev visst aldrig publiserat ... 
 
Träffade även  mina gamla gamla godingar i söndags...
 Vonne, Zandra, LillElin, Robert och Lena och Emmy...
Elin red en pay & jump, 90cm,  på Fornboda.De har blivit så himla duktiga :) 
 
Fika i solen :) Gött!
 
 
 
 
 
 
 
Vissa av bilderna önskar man liiite mer av fotogafen... typ tajming....
 
... zooma kanske?
Oupps... lite sent tagen bild.... Skottkärran i fokus :O
 
Ojdå... förtidigt...
 
hmmm.... en landningsbild minnsann....
 
Tack o lov... en bild med hygglig zoom, lite suddigt men med ekipaget rätt över hinder.... Bra där Öberg!
 
 
 
En jättetrevlig eftermiddag i trevligt sällskap :)
 
 
 
 
 
 

tors-sön och nu måndag... Redan...

Tiden verkar inte bry sig om min existens. Den fortsätter att bara susa förbi medan jag står kvar i vinddraget, förtvivlat försöker jag att hålla lockarna i styr...
 
I fredags red jag Varre på ridbanan efter en tur till ångbåtsbryggan med Elise och Harm som sällskap.
 
Jag hade lite problem med att få varre att slappna av i vänstervarv. Eller rättare sagt hon taggade till alldeles enormt på den långsida som ligger jämte vägen. Detta bar med sig att Varre sneddade av hörnet och jag fick liksom aldrig riktig styr på det hela. Avsaktningar, volter, volt tillbaka, serpentiner. Provade att länga tygeln, korta densamma, ställa henne... Men det blev samma sak ändå.  Då fick Elise prova att rda henne och hon började med att galoppera henne. Det  var som om det var det som behövdes för sedan släppte allt. Att jag inte tänkte på det? Jag fokuserade enbart på att få det att fungera i trav." Det som inte fungerar i trav kommer det definitivt inte att fungera i galopp". Men vad jag inte tänkte på var att hon behövde få just galoppera.
 
På lördagen trodde jag att gammeltanten skulle vara stel och knagglig - men icke. Joggade på galoppanan och hon var riktigt fin :)
Södag blev vilodagen - precis som i Bibeln :)
 
Idag red vi ner till ångbåtsbryggan och sedan ridbanan i 10-15 minuter. Glatt överraskade att den trots kyla var ridbar. Ytan var lätt frusen, men inte värre än att den luckrades upp då hästarna trampade runt.
 
.
 
 
 
 

Beat Cancer...

Elin har tillsammans med två klasskamrater startat ett UF- företag.
 
Såna här fina armband tillverkar och säljer de....
10 kr per armband går till Cancerfonden.
 
Jag köpte detta - beställ ett du också :)
[email protected]
 
 

storasyster...

... Med tillhörande man har varit hos oss i helgen... De kom i torsdags, fredagen ägnade de i Stockholm city och senare mot kvällen, konsert på friends arena. Lördagen kom Sara med tillhörande man. Och det serverades brunch at Öbergska palatset. Sara o M stannade bara några timmar då M hade djurjour. Men de fick med sig Elins hörnskrivbord iaf (bra jobbat) .Vi har haft det jättemysigt. God mat och god dricka... Idag på morgonen blev det t o r Arlanda och vinka av storasyster Monica och Benny. En tår ner för kinderna. Vi ses inte så ofta då hon bor i Kalix. 
.......
 
.......
Paus i skrivandet
.....
 
ÅÅh. Hej... Nu är jag för trött för det här. Får se vad jag kan Irja med i morgon. Nattis! :-)

latmasken...

Nähä.... Ingen ridning idag. Trots att jag tillbringade  nästan 3 timmar i stallet... Alldeles ensam trots vanlig eftermiddag. Pysslade om juvelerna och åkte hem. Nu ligger latmasken (dvs jag) i sängen. Hörde att det gick åt helsike i fotbollen, men det var kanske inte helt oväntat?
Nu sova....

Förmiddan

Bara swish sa det.. Nu är det redan eftermiddag...
TRR var en riktig pepp och pekning åt rätt håll. Tips och ideer och jag kände mig som en svamp :)
 
En lunch blev det sedan med lite gamla arbetskollegor som är i exakt samma situation som jag.
Då de övriga gick tillbaka till TRR för en kurs i hur man presenterar sig själv på tre minuter tog jag tåget hem.
Nu ska jag hasta iväg till banken och avsluta mina företagskonton som bara ligger kvar och kostar pengar i onödan.
 

2013-11-18... och med en bra början av 2013-11-19

Nu har jag redan hunnit sov en stund. Trots en riktogt sen kopp kaffe...
 
Uppdaterat CV'n och det perosnliga brevet på TRR, inte helt nöjd och i morgon ska jag träffa min kontakt på TRR.
Eftermiddagen ägnade jag i stallet, något tidigare än jag brukar då vi skulle ha styrelsemöte hos Maria på kvällen- Årets sista.
Trevligt som vanligt men jag saknar glöden vi hade förr. Nu är det dags för valberedningen att sätta fart med sitt jobb inför 2014.
Känns helt overkligt att vi snart ska byta år igen.
På tal om att byta år...
Jag började med en sån där burk ... "Bra-saker-som-har-hänt-under-året-burk" allt för att verkligen bli påmind om allt det bra som faktiskt händer under ett år.
Men vad tror ni... Är den uppdaterad eller inte?
 
 
Nej, just det... Naturligtvis inte!
Läser på lappen - för övrigt den enda lappen i burken...
"4/1 -13 Hunden mycket piggare igen :) "
 
Jag vet att det hänt mer saker detta år som vrkligen hade varit värt att få vara i burken så varför ska det vara så svårt att fylla den med små bra saker? Varför har just det tagit emot?
 
 
 

Lördagen....

... Med viss avsaknad av sovmorgon. Vaknade med huvudvärk och kom på att jag inte drack något kaffe på hela fredagen... En treo och sedan 2 koppar kaffe och en stadig frukost. Sedan var jag på banan igen.
 
Stallet fick bbli en tidig övning, åkte redan vid 11-tiden. Vi skulle ju träffa Raouls mamma, pappa och syskon med respektive... Men Roland var risig så han var kvar hemma och Sobia har utlandstjänst och befinner just nu i Jordanien. 
 
Hästarna verkade att må bra. Tvingade i dem en varsin morot då jag besökte dem i hagen innan jag åkte hemåt.
 
Middag intog vi på Clas på hörnet.
Jag var förberedd på julbord som jag inte alls var sugen på- Tycker att det är något förtidigt. Blev glatt överraskad då det visade sig att så inte var fallet. God mat, gott att dricka och trevligt sällskap. Mätta och belåtna då vi reste oss från bordet.
Hemma i hygglig tid omkring 23.
 

Fredag igen...

oj vad tiden bara rullar på...
 
Idag efter att jag skickat iväg gubben på möte. Tog jag en uppfriskande prommis med Asta på ca 45 minuter.
Väl hemma far väl själva fan i mig. Jag är ledig, det är uppehåll, det är inte så himla kallt - jag åker och badar!!
 
Nej då skoja bara...
Jag började med trädgårdsarbete! Jag - frivilligt! Jag ville klippa rent runt brevlådan, Jag avskyr de där stickiga buskarna och ska jag köra in bilen hör man hur det skriker i acken - Ogillar!! När jag ändå höll på där med den gigantiska sekatören fortsatte jag att klippa i buskarna som vetter mot grannen på vår högra sida. Nu är det såklart inte helt färdigt ( men jag är) det finns ett sånt där stickigt parti med buskar närmare grindhålet. Det gör så jäkla ont så det lämnar jag åt gubben (hehe). Jag malde ner alla grenar och sopade rent. Sen såg jag den där övervuxna gräsmattekanten som liksom häver sig ut  mot asfalten, jag tog den, tungt som tusan, men nu är det gjort- skönt. När jag ändå var i farten med spade och sop tog jag även och skalade bort det gräs som växt upp mellan trädgårdsplattorna också.
Ni kan inte ana vad nöjd jag är med mig själv
 
Nu ska jag äta lite, dricka en kopp kaffe och sedan ska jag åka till stallet. Känns som en fin-fin fredag det här.
 
 

Den där Ridbanan

... Fck besök av mig och Varre i sällskap av Pia och Bella.
Himla jämn och fin. Och det vore väl faen om den inte var det med tanke på den extrema träningsvärk jag har idag.
 
Men hujeda mig, vad jobbigt. Varre pigg som en mört ( ytterligare ett konstigt uttryck- varför säger man så?) mycket energi, lätta fötter och inte alls snubblig som hon var sist. Bitvis fann vi känslan även om den satt hårt inne, men det är jobbigt att hålla ihop allt. Många pauser med skrittarbete för tanterna ;)
Med lite mer regelbundna besök på ridbanan så kommer nog den där känslan tillbaka allt oftare. Måste passa på nu medan det går att rida på banan. 
 
Mercy... värmen i hoven är kvar men med mindre värme. Vid lunch idag visade han upp sina pruttbockar igen så han verkar inte ha sådär superont direkt. Han skulle verkligen behöva komma iång igen. Men jag avvaktar ytterligare ett par veckor med longering, vågar inte riktigt riskera att han blir sämre igen.
 
Jag är sugen på att låta klippmaskinen göra underverk med Mercys långa päls. Men är det juste? Om jag inte kommer att rida så mycket att han blir svettig så kanske han behöver sin päls.
Jättelurviga öron och halsen som just nu är svårt att få rent när han rullat och gottat in sig ordentligt i leran, gör att det känns väldigt frestande.
 

småplock, tippen, krattning av ridbana, hästarna och Rydbo

 
... Å nu är jag så totalt slut som människa.
Tippen och småplock på fm - trist men skönt att det är gjort. Mer småplock i morgon ( om jag orkar lyfta armarna)...
 
Krattning och Rydbo em...
 
Träffade gamla godingar idag...
Emilie B, Tinka, Natta, Miccan.... Mie var naturligtvis där, Olle och Kattis...
Jag lämnade ifrån mig lite särskilda inbjudningar till WFRK´s julbord den 4 dec.
i RF rammade jag Sandra och Mian. Sedan rammades jag av "LIll-Elin" som ringde till mamma Lena som dök upp.
Gud så länge sedan jag var på Rydbo och åh vad jag saknar alla människor.
 
Krattningen av ridbanan tog all energi idag. Jag krattade kanter i nästan 3 timmar tillsammans med Clas och sedan även lite finlir med Pia... Jag hade gärna varit den första som red på ridbanan efter allt arbete vi lagt på den idag. Men efter mockning och totalsanering av 2 leriga hästar var liksom orken helt slut... Inte så himla konstigt kanske. Frukost, en banan och en morot, en kopp kaffe var allt jag åt på hela dan.
Och nu, mina kära vänner, ska jag sova :)
 
 

eftermiddagen... (igår givetvis)

... Blev inte alls vad jag hade planerat... - Ridning uteblev...
 
Kom till stallet och var alldeles på tok för dåligt klädd.  Fastän vi nu är mitten av november har jag inte behövt vara vinterklädd än. Men igår kändes det. Kylan kröp liksom och la sig platt på skinnet. Detta trots en flanellskjirta, en tunn skaljacka med en väst utanpå och sedan ytterligare en skaljacka. Jo det har räckt  att ha på sig - ända fram till igår... Brrr... Jag längtade bara hem till  en varm dusch, till utlovad Tunisisk Ojja *, till soffan och kanske, om min älskade make hade tänt en brasa (Ojjan var på gång då jag kom hem men någon brasa fanns där inte).
 
Varre fick en rykt och massage med lite uppmjukningsövningar för de gamla stela lederna (fastän vi inte skulle rida).
Mercy fick även han en rykt och bakbenen lindade med Back On Track.
Han vänder betydligt bättre  åt vänster än tidigare. Han stöpplar inte alls runt, utan gör bara en lätt markering. Lika då jag backar honom. Tidigare har han liksom hoppat till för att avlasta sitt vänstra bakben, så var det inte alls igår. Det verkar som om han långsamt blir bättre och bättre - det ser hoppfullt ut. Men ännu så länge är det vila som han (även jag) får stå ut med och lindade ben till natten. Detta med lindade ben verkar han inte alls ha någonting emot. Helt oberörd (märkliga häst). Han sprätter inte med bakbenen som Varre gör då hon har stödlindade bakben. Mercy bara går på - precis som vanligt.
 
 

 
 
 
 
 
 
 
Tunisisk Ojja (för den intresserade)
  • 4 medium sized eggs

  • 300ml tomato passata or chopped tomatoes

  • 2 bell pepper, split in half and deseeded

  • 1 teaspoon harissa, or to taste

  • A pinch of ground coriander

  • A pinch of ground cumin

  • 2 small garlic cloves, sliced

  • Olive oil

  • Crusty bread, to serve

 

Method

 

  1. Start by adding the chopped garlic and olive oil in a pan. Heat them on a lower heat until the garlic starts turning golden. Now add the tomato passata or chopped tomatoes very carefully, so as the oil does not spit and burn your hands. Stir well and let it simmer for about 10 minutes (if using passata) or 20 minutes (if using chopped tomatoes). When done, set aside.

  2. Whilst the sauce is simmering, switch on the grill on high heat and put the halved peppers underneath it skin side up. Leave them until they are charred and completely burned. Now carefully turn upside down and grill the other side for a couple of minutes. Turn off the grill and carefully take them out, let them cool slightly and peel all the burnt skin off. Now chop them in slices and then in half. Set aside.

  3. In a separate shallow frying pan, add some olive oil and the peppers. Switch the heat on medium and cook for about 2 minutes. Now add the tomato and garlic sauce, stir in the harissa and spices and cook for a few minutes.

  4. Now make 4 'holes' in the sauce and carefully crack 4 eggs in them, make sure you leave the yolk intact. Lower the heat, cover the frying pan and cook until the eggs are cooked through, just as you like them. Make sure you leave the yolk runny though.

  5. Serve hot with crusty bread and make sure you mop up all the delicious spicy sauce.

 Gjorde ett bildsök på Google och hittade denna...

Tyckte precis att det såg ut som vårat köksbord och vår järnpanna, ballt tänkte jag att det finns fler som har likadant som de serverade just Oja ur. Då jag klickar upp bilden så ser jag att det är ju vogelberga.blogspot.com som publicerat bilden :) haha...

 

 
Gott som tusan. Tortillas till gör det ännu godare dock mindre nyttigt ;) 

 


Härlig förmiddag...

... efter att ha startat tvättmaskinen, skickat iväg gubben på möte, sorterat kläder till klädinsamling och rensat handfatsavloppet i badrummet (yummi och sen hade jag av en nagel) tog jag Asta på promenad i härlig höstsol. Det har varit frost inatt så det frasade sådär härligt i gräset på vissa ställen.
 
 
Fina, nyanlagda lekparken passerade vi på vår promenad...
...Undrade var alla barnen höll hus, Men så kom jag ju på att klockan är ju inte mer än 09.30...
 
Under promenaden hann jag tänka en hel del... Tex på var min grå fleecejacka med windstopper kan ha tagit vägen.
Elin hade ju ingen aning om var den kunde vara, Sara, syster-yster som typ aldrg uppdaterar bloggen nu för tiden, hade den inte kvarglömd i Flen heller... I stallet på någon mysko krok är inte att tänka på. Då hade nämligen Pia frågat om den verkligen ska hänga där. Känner att jag har koll på vad jag har i stallet (värre är det hemma).
Nåväl, fick för mig att gå igenom alla IKEAkassar med hästtäcken, som jag för övrigt måste lämna in på tvätt. I Kasse nr tre hittar jag jackan OCH en annan härligt ljusgrå fleecetröja. Så snart tvättmaskinen är färdig med ytterligare ett urvuxet ytterplagg och ljusblå benlindor ska dessa få sig en rundtur i maskinen. Som jag saknat jackan :)
 
DEN jackan är det...  (Elin och Mercy då vi var iväg och provred honom i februari 2012)

Till pappa <3

 
 
 

Ridbanan

Fick idag ett besök av mig och Varre.
Jag följde min tidigare inspiration och red övergångar skritt- trav-skritt, serpentiner, diagonaler och tempoväxlingar.
 
Den gamla damen var betydligt mer taggad än jag räknat med. Det vill till att jag orkar med att rida henne när hon är på det är viset... och det är ytterst tveksamt om jag någonsin orkat egentligen...
Det känns som om jag tappat all ridkänsla. Det känns förfärligt. Som en nybörjare. Hur gör man? 
 
Idag fick jag upp Cecilia på Varre. Cecilia och hennes dotter har en isis ( som jag just nu tappat namnet på)
och vet ni vad?... Cecilia fick up mig på deras isis... Helt vansinnigt skumt ;)
Men rätt trevligt måste jag säga.  Trava kände jag att kusen gjorde, men om det var en grisepass eller tölt kunde jag inte känna skillnad på. En liten kraftfull häst. Så även om höjden är just ingen höjd så kändes det som rätt mycket häst ändå.
Även Sofia fick jag upp på Varre som travade runt lite.
 
Mercy verkar långsamt  bli bättre. Han markerar ingenting på rakt spår, betydligt mindre vid snäv vändning och vid backning. Jag tycker mig se en väldigt liten förändring vid kronrandens insida och han verkar reagera vid tryck.
Men trots allt verkar han att bli bättre.
 
 
 

... Inspiration ?!?

Gick igenom lite gammalt på datorn...
Nu menar jag inte katastroffilmer på mig och Varre under vår korta gemensamma tävlingskarriär ;)
 
Nej, jag hittade en massa ridövingar för att få en lydigare häst...  Inspirartionen fortsatte då jag hittade gamla nr av Equipage och "häst och ryttare"... De brukar ha lite tips om bra övningar.
Men i ärlighetens namn - Gör man dem någonsin? Jag gör det inte. Men inspirationen bara rasar över mig, jag vill, jag vill, jag vill...
Men... På sin höjd att jag hasar ut i skogen, precis som vanligt på gammeltanten Varre. Det är kanske inte så konstigt att hon inte är så lyhörd längre. Jag rider inga lektioner, så per automatik blir det inga övningar att träna på under en vecka. Saknar det faktiskt... Men det är så skönt att bara rida rätt ut i skogen...
Mätte mina sträckor till närmaste ridhus. Broknäs = 7,6km, Nibble = 9,5km enkel resa. Vi har förvisso en ridbana som är väl fungerande, men om jag tänkte på att återuppta mina lektioner behöver jag ta mig till en instruktör.
Men när så sedan drivisen, snöblask och rejäl halka kommer  vet jag att jag inte tar mig någonstans. Den lilla grusvägen är jag egentligen inte särskilt orolig för, det är den kurviga Bogsundsvägen, I vissa av kurvorna är det som om man möter sig själv.... och ungefär när jag tänker så här så falnar inspirationen. Jag kommer således att även i dag hasa ut i skogen, utan någon vidare kvalitet på min sits och hjälper, därmed en ganska olydig häst som så ofta då rider i sällskap.
 
 
 
 
 

Sovis...

...Skönt med sovmorgon...
 
Idag har jag absolut ingenting inbokat. Bara hästarna på eftermiddagen, så himla skönt att bara sitta här med morgonrock på, slappa och dricka kaffe ...
 
 
 
 
 

Nu är han hemma igen

 Satte klockan på 06.20 vilket jag tyckte var med god marginal om ifall att planet skulle landa lite tidigare än 07.30...
Kontrollerade hur det såg ut tidsmässigt och ser till min förvåning att han redan landat. Jag fick inte ihp det riktigt. På swedavia står det att planet skulle ha landat 06.30...dessutom hade det landat redan 06.10... Fick lite brått som ni kan förstå...
Men klockan 07.06 stod jag utanför terminal 5... Rätt bra marscherat ändå måste jag säga.
Frukost har jag ätit, nu är kaffet slut och det är jag också. om jag åker och handlar kaffe nu så kanske jag kan få ta en liten kraftsömn sedan?
Skönt att han är hemma igen och skönt att det är fredag :)
 

.... Hemma igen...

Fy faen för att snurra runt och leta parkering!
Hittade slutligen en liten ruta vid Sabbatsbergs sjukhus. Världens näst, mest långsamma parkeringsautomat ( den långsammaste står vid Strandbergsgaraget under Essingeleden). Två vänliga herrar såg min stressade uppsyn och sa att "du kan gå före" . Vilka vänliga människor det finns. 
 
Astas öga har läkt jättefint, vilket jag anat hela tiden. Nu fortsätter vi med cortison varannan dag tom den 17/11 och Voltaren ögondroppar 1dr dagligen tillsvidare.
Återbesök till proffessor Narfström i januari och då får vi komma till Sollentuna om vi vill, så slipper vi trafiken och parkeringssvårigheterna i city.  Vi behöver däremot kolla upp varför hon plötsligen fått flytningar. Tänkte att vi tar henne till Sollentuna för detta besvär också. Så nu blir det att tidsboka in henne för detta så snart det är möjligt.
 
Raoul har nu satt sig på planet och är på väg hemåt. Han landar i morgonbitti kl 7.30.... Jag sa visst någonting om att åka och hämta honom.... Jösses, då måste jag ställa klockan och gå upp i morgon.
 
Nu ska jag ta en huvudvärktablett, dricka en kopp kaffe och hoppas på att huvudvärken släpper, så här orkar jag inte ha det. 
 
 Parkering i City??? ( bild wikipedia)

sjuk huvudvärk

... och det kändes som om jag hade feber. Men då jag väl hittade örontermometern visade den snarare på en rejäl nerkylning. Nästan 36grader :O... Måste vara något knas med den...  Tog Ipren (mellan nysattackerna) och avbokade mitt möte med TRR idag. Kvar på 2dolistan är veterinärbesöket med Asta. Återbesök nr 2 efter starroperationen. Tar bilen in till stan jag orkar inte åka på kommunalsnöret. Avskyr förvisso att ta bilen till stan. Leta parkeringssplats och om man hittar någon kostar den skjorta, slips och kavaj. Men att sitta med hunden på tåg och buss och dessutom inte vara helt ok är inte något lockande alternativ...
Borde ha röjt hemma i veckan som varit. .. Påbörjade veckan med en resa till tippen. Men sen bidde det inget mer.  Huset ser ut att förfalla i total glömska. Men jag ska ta tag i det... sen...
 
(googlad bild)

mera...

Mercy hade nog en av sina mindre bra dagar idag -sur som ättika ( varför säger man så?)
Men ett stort varmt tack till mina båda hästar som idag undvikit all lera. Nästan renare och snyggare än då jag lämnade dem igår kväll :O
 
Inte mycket som är gjort med hästarna idag. Frös som en hund utan päls när hovis äntligen var klar med Mercys fötter.
Idag var Herr hovis något "grumpy". Det handlade om hans bil. Att han ville typa om den ( eller vad det nu heter) för att den skulle kunna få dra högre släpvikt, men generalagenten i Sverige vill inte vara tillmötesgående då inte är de som importerat bilen. det var ungefär så mycket jag fattade. Tror dok att han var på bättre humör då han åkte än då han kom ;)
 Nästa gång vi ses blir den 12/12 kl 15.30 och då är det Varres tur igen.
 
 

Dagens förmiddag...

Först en sväng ut till Åkersberga för att hämta mina utskrifter - Julbordsinbjudningarna för klubben.
Tog en sväng extra och tänkte se om Vera var på plats, men det var hon inte :(
Elin fick sedan övningsköra hela vägen från Åkersberga över Svinninge, ut höger vid Kulla vägskäl mot Täby, in i Rydbo samhälle, Arninge industriområde, Gribbylund, Valla mot Enebybergs Centrum där var vi in på My One. Köpte en vansinnigt ful borste, ny hovkats och en saltsten. Käkade lunch på Subway och sedan åkte vi hemåt.
 
Idag fick Elin köra 90 på landsväg och i tätbebyggt område, många trafikljus och en del rondeller. Det har gått riktigt bra.
Det är också det jag har hunnit med idag. Ja, det, - och tvättat hästtäcken. 2 regntäcken och ett fleece har rumlat runt i tvättmaskinen.
Nu är jag alldeles strax på väg till stallet. Hovis kommer 15.30.
 
 
 

tisdag

.. och i morgon kommer hovis till Mercy...
 
Mercy fick idag komma ut i sjukhagen fast med Varre som sällskap, annars räckte inte hagarna till riktigt.
Varre är superbrunstig och ställer gärna upp sig enligt Pia. Mercy var iaf inte mer halt än att han absolut kunde uppvakta henne. Jag tror inte att han klättrat på henne men täcket Varre hade på sig är sönderrivet från manken till mitten av ryggen.
Ja, det var den informationen jag fick innan jag ens hunnit kliva ur bilen.
 
Jag saknar nu täcken... Hade jag vetat om detta då jag var till Hööks för att köpa ett nytt fleecetäcke till Mercy så hade jag fått med ett nytt regntäcke till Varre.
 
Men detta fick Mercy i dag. Ursäkta bildkvaliten....
 
 
Trots att Mercy inte rör sig helt obehindrat i snäv vänstersväng och inte klarar av att backa utan "hopp-sa-steg" ska han få gå ut i vanliga hagen i morgon. Håll tummarna för att han snart är pigg och fräsch igen... eller fräsch i vart fall :)

Rapport

 
 
Ja det vore på sin plats... 
 
Mercy är fortfaranade halt, men tack o lov inte blockhalt. Inga roblem att röra sig framåt. Men att backa och att vända snävt och få en hög belastning på det vänstra bakbenet framkallar rejäl hälta.
Han har en ökad värme omkring kronranden men ingen svullnad.
Han fick Back on Track på bäda bakbenen och en påtvingad boxvila, i den mån han faktiskt vilade. Högljudda åsikter från Mercys sida om det verkligen var nödvändigt.
Och detta evenneliga trampande runt, runt och runt - dock i högervarv och tack o lov inte blockhalt.
I morgon får han gå ut i sjukhage. Eller idag rättare sagt
Trött nu, så vansinnigt trött och lockan har hunnit bli en ny dag. Dags att knyta ihop säcken.
 Nattis!
 
 
 

Söndag med ledsamhet i ögat...

Blev lite sorgsen igår då jag upptäcker att Mercy är halt på vänster bak. Höger framsko hade fått sig en duvning av bakhoven så den hade tappat en söm och hade en svag skevning mot den yttre trakten. Mercy verkar inte alls halt när han går rakt fram men att vända på stallgången och kliva runt vänster bak syns att det tar emot och gör ont. Han verkar dessutom irriterad i benet då han lyfter det och nästan småkickar med det. Men jag kunde inte känna någon ökad värme någonstans och då kände jag igenom hela bakbenet.
 
Jag hade det på känn då jag fick höra att både han och Varre sprungit satan i hagen då alla Isisvalacker släpptes tillsammans i hagen som ligger straxt intill. Varre verkar däremot ok, hon som verkligen inte brukar fixa att röja runt i hagen.
Jag som laddat och förberett Mercy för att ridas i denna vecka. Nu verkar det som om det blir ännu mer vila och ännu senare "kom-igång-igen".  
Jag har varit så tacksam över att Mercy haft så fina fötter och låtit alla skorna sitta kvar under denna skoperiod. Hasse kommer om två dagar, men Mercy lär nog tappa sin högra framsko redan idag.
Så himla.ledsamt, trist och hopplöst det blev allting med detsamma. Aldrig kan det få gå bra.
 
Pia ringde nu... Han är typ blockhalt på vänster bak, med viss ökad värme på insidan av kotan, men ingen svullnad - är det bra eller dåligt?
 
Avslutar detta och åker till stallet istället.
 
 
Mercy i ridutrustningen... Undrar när jag få se den på igen?
 
 
 

Lördag

... Idag söndag...
 Raoul ringde precis och berättade att han nu landat i Johannesburg och att resan ner hade gått bra. Mellanlandade för att tanka i Kairo och bytte plan i Addis Adeba (stavning på den?) i arla morgonstund.
 
Igår (lördag) var jag tidigt till stallet. Med tidigt menar jag vid 12.30tiden. Så egentligen inte tidigt utan tidigare :)
 
Jag tömkörde Mercy som var riktigt, riktigt fin fastän det var jag som höll i tömmarna OCH trots att han ballade ur på vägen till ridbanan. Spänd som en fiolsträng den raringen efter att varit helt ensam ( med mig och Kerstin) i stallet. Ropandes efter sina kompisar så att det ringde i mina öron.
 
Väl nere på ridbanan gjorde han sina krumbukter. Specialaren... Bockning på stället, i en svag framåtgående rörelse (som säkert kan vara helt på stället med mer styrka) - jag undrar var det skulle vara för koefficient på det?
 
Varre kvar i hagen, Harm på galoppbanan. Lite frispel blev det, vilket jag räknat med, men inte så farligt ändå. Han sansade sig och var jätteduktig.
Känner att jag mer och mer får in känslan för tömmarna. Tyvärr måste man jag nöta in känslan och kanske är det inte alltid rättvist för hästen. Men Jag upplever att jag får kvitto på kvitto på att det bli rätt när han allt snabbare kommer till sans och visar lite samarbetsvilja. Jag har blivit extremt medveten om min hand i tömmen. Jag känner fördröjningen och att det krävs så himla lite för gensvaret. Jag måste vänta in svaret innan jag ger fler signaler. Att renodla hjälper/tygeltag och vara tydlig har jag jobbat stenhårt med ( även inne i stallet) Mercy är en känslig herre vilket man inte först förknippar honom med då man ser hans uppsyn. Han ogillar överraskningar. Jag vet inte vem som myntade uttrycket "har man en minut tar det hur mycket tid som helst men om du har mycket tid som helst tar det bara en minut". Tänker ofta på det när jag hanterar Mercy.
 
 
 
 
 

skön låt...

Franskt gäng (tror jag) såg dem på TV i går kväll...
 
 

fredagen den 1 november

... Kan Ni tänka Er... Gårdagen toppae denna veckan tror jag.
 
Igår blev den date äntligen av , som vi skulle haft för två veckor sedan. Jenny, Anna N och Katten och sen jag då-  blev församlingen Saknade Linda som borde ha varit med. Men hon hade annat på schemat.
Vi började med en lunch på Åkersberga växförsäljning. Lunch i växthuset. Helt otippat att hitta ett så pass unikt matställe.
Maten var ok men miljön tilltalade mig verkligen.
Hiittade en pergola som var klädd med tyg och möblerad med en liten soffgrupp. Där satte vi oss och drack kaffet på maten. Vi blev kvar länge. Hästfolk som inte träffas ofta hade väldigt mycket att prata om :)
 
 
 
Efter mat, kaffe och allt pratande forsatte vi resan till Katten nya lilla Moorie ( Moore Gaala)
2,5 år gammal och så himla fin.
 
... och här en studie i nyfikenhet...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Onsdag 31 oktober

Blev en bra dag till slut :)
 
Rensade lite genom en tripp till tippen. Alltid skönt att bli av med lite bråte. Mer kommer att kunna få åka i nästa vecka då jag är solo (hehehe). Då finns det ingen som säger att "det kan vara bra att ha). Ska försöka mig på en röjning av självaste garaget. Men lovar inte att det är detsamma som att det faktiskt blir gjort. Vi har ju dessutom en övervåning där det finns massor att kasta ;)
 
För att återgå till den 31:a
Till stallet i vanlig ordning. Redan kl 15 och det känns så lyxigt. Red Varre i sällskap av Pia till Ångbåtsbryggan. En kortis, men ack så mysigt. Mercy - äk Happyface... Skötte sig utmärkt i linan. Men han snubblade till och gick ner på båda framknäna då han blev lite rädd för en fladermus precis framför huvudet. Han var väl uppvärmd när han snubblade och han verkade inte halt efteråt ( och han visar ingen hälta 2 dagar senare heller)
Inte så vådligt många bockningar på linan. Bitvs nästan lite loj som i uttråkad. Kanske är det snart dags att sätta sig på vildingen igen? :)
 
Fina pållen 

RSS 2.0