Anna ☼

Är just nu inne i en mycket intensiv drömperiod. Helt galet!
I natt blev jag "rånad" av en man med en stor svart pistol. Han gömde sig på baksidan av jobbet vid en enorm soptunna. Där han väste "hjälp" för att någon skulle komma fram och fråga hur det var fatt...

Jag minns att jag inte var rädd "på riktigt", men för att hålla huvudet kallt och lura honom spelade jag paralyserad av skräck, stirrade jag vilt och svamlade en massa. Han bad mig låsa upp jalusit på framsidan och gå in för att larma av. Då sa jag att det inte var någon vidare idé eftersom larmet kommer att gå så fort jag sätter nyckeln i dörren, vilket han naturligtvis inte trodde på... Sedan försvinner han mot baksidan va huset igen. Plötsligt ser jag då Anne-Marie smita ifrån sjhälva rånet (hur hon kom med har jag ingen aning om). Jag står kvar och undrar vad jag ska göra. Till jag inser att jag också kan smita från platsen och på så sätt komma undan.

Vid sidan om huset mot vägen var det som en stor gigantisk bullervall som var beklädd med gräs. Denna skulle jag på något vis ta mig först förbi, men jag insåg att jag inte skulle hinna och att den snabbaste vägen borde vara att fly rakt över den. Men hur jag än kämpade och slet med att ta mig över så kom jag absolut ingenstans. Det var nästan som om ju mer jag slet. ju långsammare gick det. Till slut gav jag upp och då vaknade jag.

Någon mer än jag som kan drömma om att hur man än sliter eller hur fort man än springer så lönar det sig inte, för man rör sig inte ur fläcken. Jag gissar på att syster-yster kommer leta fram sin drömtydarbok och ge mig svaret... Vad rörde sig allt detta om egentligen?
Analysen på jobbet: Att jag aldrig kommer att komma härifrån och det spelar ingen roll hur gärna jag än vill, det är bara att inse fakta och ge upp...  Vilket låter förfärligt trist.
Vad tror ni?