orkeslös...

...och eländig fick jag inte i mig lunchen igår på jobbet. Varm och trött avslutade jag dagen lite tidigare.
 
Jag borde ha bara ha åkt upp för att fixa hästarna, men jag tänkte att har jag tagit mig hit kan jag ju lika gärna...
Mercy på linan och det gick väl bra.... oki kunde väl ha stannat där då. men näää.. I tårar av trötthet och vanmakt att inte få Varre att förstå att det enda jag ville var att se henne i rörelse på linan. Men hon var inte på humör.
Tårarna ville inte sluta rinna och jag orkade inte ta igenom det så att hon förstod. Jag får börja om från början när jag piggnat på mig och har tid Jag har en häst som jag inte vet hur mycket jag vågar/kan pressa i ridningen, hur länge till orkar hon? Sedan har jag en häst som jag inte riktigt törs rida -än (?) Det blev för mycket igår. Att inte vara helt kurant och lik förbannat vilja göra mer än man klarar av är inte bra. var fanns mina varningsklockor?  
Känner mig rätt ensam och övergiven om kvällarna. Ingen har jag att prata med och jag bara stressar för att inte vara borta till alltför sent på kvällarna. Hur ska det bli med allt? just nu känner jag bara sorg över att det har blivit så här. Men alternativen är än sorgligare, så dem vill jag inte tänka på. Men just nu söker jag med ljus och lykta efter inspiration, ork, att känna glädje i det jag har och TID... tid, tid, tid...
 
Tror att det börjar bli dags för mig att ta tag i det där med att sätta igång Mercy från hästryggen. Lovade ju Isabell att inte rida Mercy då jag är ensam i stallet, men det är jag ju jämt. Men det önskemålet gjorde ytterligare att jag tappade mod. Jag borde ringa Helena och se om vi kanske kan boka in en tid till helgen kanske? Måste komma igång nu! Jag åker inte gärna till något ridhus heller. Vägarna är glashala och sönderkörda av tunga skogsmaskiner, fulla med avverkningsrester från skogen och att ge sig iväg med trailer på kvällen känns inte som någon direkt lockande övning.
 

Kommentarer
Postat av: Vonne

En riktigt dålig dag låter det som.. Men det kommer bättre dagar! Förstår din frustration över hur det blivit. Ensam och övergiven i mörkret. Men snart kommer våren med ljuset :) Då kommer det kännas lättare. Önskar jag hade mer tid så jag kunde sällskapa dig lite på kvällarna. Ta hjälp, du behöver få känna att du kommer framåt! Upp med hakan! Styrkekramar <3

2013-03-05 @ 17:51:34
Postat av: Gun-Britt

Kram på dig från moster i Dalarna <3

2013-03-05 @ 18:37:27
Postat av: Elin

klart du får ha dåliga dagar men lägg inte över allt på mig bara?!

Svar: Vet du Elin ... Jag försöker att lösa det här på mitt eget sätt. Trist att du inte verkar förstå det. Jag har inte lagt någon skuld på dina axlar. Det är möjligt att du själv kanske gör det. Din kommentar känns inte särskilt rätt i sammanhanget. Det är ju så att det kanske var jag som önskade så mycket- för mycket så jag aldrig såg signalerna? Så sluta med att tro att jag lägger skuld på dig
☼ Anna ☼

2013-03-05 @ 20:03:33
Postat av: Tinka

Kämpa på! Jag kan förstår din frustration över att inte kunna rida båda hästarna, pga olika skäl :-(
En tanke borde ju kunna vara att skicka iväg den röda killen till en bra unghästutbildare några månader, så att han kommer igång ordentligt, under tiden kommer du igång med röda damen och kan sedan 'gå över' till killen. Vet att det kan ta emot att skicka iväg de, men det finns de som är proffs på sånt och kanske kan ta itu med honom så han håller sig på mattan när det är din tur.. bara en tanke, vet att det kostar mycket men i längden kanske det är värd det om du vill behålla honom..Kämpa på

2013-03-07 @ 09:24:52
Postat av: lena

<3

2013-03-07 @ 10:04:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0