Vilken jävla dag, denna min sista dag på...
Vilken jävla dag, denna min sista dag på jobbet. Det finns de raringar jag kommer att sakna förstås. De som ligger mig varmt om hjärtat. Men de är mina vänner och jag har förmånen att träffa mina vänner när jag vill. Jag hoppas bara för deras egen skull, att de kan snart kan få göra det de helst av allt vill göra. Jag hoppas att jag kan bli deras mod att våga ta klivet rakt in i det okända. Ingenting är omöjligt. Agneta, Robert, Sten o Caroline, Ni var mitt mod!
Usch och fy vad trist det lät. Jag jobbar hela helgen är hemma i kväll efter kl 21.30 ca
Kram
Håller med Sara,inget vidare avslut.Men Du fixar det här,ta´några varv på hästryggen så känns det bättre.
Kram lilla "Anna Panna"
Precis, "ingenting är omöjligt" :-) Det kommer att bli bra. Det är nu det börjar :-)
Kram,
Eva