Ledig dag idag...
...till förmån för denna kille....
Lillen heter Mercy-Baku och är bara 4år... Vi gillar honom skarpt, trots att Elin dinglade av honom det första hon gjorde vid provridningen (ja, hon satt väl på honom i nånstans mellan 3-5minuter innan hon åkte av).
Spännande är det i vilket fall som helst. Han ska besiktas idag och dagen till ära har det kommit tonvis med blötsnö som då jag lovat att jag ska köra i. Håll tummarna! För går allt som vi tänkt oss, åker han med hem till Rydbo på prov i 2 veckor. Vi får väl se hur det kommer bli med ridning då han är oskodd och vi har skridkobana på ridbanan och på vägarna runt Rydbo för närvarande.
Årsmöte igår för RF vilket gick snabbt och smidigt. Hemma vid 21-tiden.
Igår var det 1 månad sedan Gulliver lämnade oss. Så fort jag tänker åpå det blir det jobbigt. Men jag vet att han en ny helt underobar familj som älskar honom. Det gör faktiskt mindre ont än vad det gjorde för en månad sedan, även om saknaden är stor.
Annars jobbar jag mest nu tycker jag. Ridningen har legat lite på is (både bildligt och bokstavligt). Mest har det blivit barbackaturer bara för rörelsens skull.
I helgen hade jag därför en megapigg och rolig Varre att rida (om vi bortser från hennes skräck för bussar och lasbilar) men härligt var det att komma upp i sadeln igen och tillsammans med Vonne på Pepci i söndags var nästan som "old times" :) Mer sånt vill jag ha!
Nu ska vi sätta lite fart här hemma så att vi kommer i väg
Lillen heter Mercy-Baku och är bara 4år... Vi gillar honom skarpt, trots att Elin dinglade av honom det första hon gjorde vid provridningen (ja, hon satt väl på honom i nånstans mellan 3-5minuter innan hon åkte av).
Spännande är det i vilket fall som helst. Han ska besiktas idag och dagen till ära har det kommit tonvis med blötsnö som då jag lovat att jag ska köra i. Håll tummarna! För går allt som vi tänkt oss, åker han med hem till Rydbo på prov i 2 veckor. Vi får väl se hur det kommer bli med ridning då han är oskodd och vi har skridkobana på ridbanan och på vägarna runt Rydbo för närvarande.
Årsmöte igår för RF vilket gick snabbt och smidigt. Hemma vid 21-tiden.
Igår var det 1 månad sedan Gulliver lämnade oss. Så fort jag tänker åpå det blir det jobbigt. Men jag vet att han en ny helt underobar familj som älskar honom. Det gör faktiskt mindre ont än vad det gjorde för en månad sedan, även om saknaden är stor.
Annars jobbar jag mest nu tycker jag. Ridningen har legat lite på is (både bildligt och bokstavligt). Mest har det blivit barbackaturer bara för rörelsens skull.
I helgen hade jag därför en megapigg och rolig Varre att rida (om vi bortser från hennes skräck för bussar och lasbilar) men härligt var det att komma upp i sadeln igen och tillsammans med Vonne på Pepci i söndags var nästan som "old times" :) Mer sånt vill jag ha!
Nu ska vi sätta lite fart här hemma så att vi kommer i väg
Vykort från Finland
Hei,
It´s cold, cold and cold but that has not give up Petra. She likes her new pony very much!Everything has gone very well. There is a picture of them in our field. (And me too..) Little gallop in the snow. There was about -15·C when the picture was taken..
Greetings from all of us!
(jag är helt förälskad i denna bild, vilken lycka de utstrålar)
jag har fått en idol :)
... och det är inte illa...
Jag har nämligen sedan barnsben aldrig riktigt hittat någon som jag favoritiserat.
Men i ridklubben har vi en tjej som trots sina unga år (18 stycken) imponerar med sin mogenhet och intelligens...
Det enda som som smokar bägaren lite är att hon i år valt att inte tävla för oss, WFRK. Hon är kvar i klubben, hållerträningar och hon är lagledare. Hur i hela friden hon orkar förstår jag inte, men jag är väldigt glad över att hon gör det.
Denna unga dam Louise Lindström är en dressyrryttare som är på väg upp och hon satsar verkligen stenhårt.
Loi, som hon kallas, har tagit ett beslut om att bärahjälm istället för hatt i dressyren. Detta är något som slås upp jättestort och jag blir så glad över hennes beslut då hon är ett stort fördömme för ryttare, unga som gamla.
Läs mer om hennes beslut på hennes blogg.
http://loidressage.com/2012/01/05/viktigt-beslut-jag-rider-med-hjalm-oavsett-klass/
http://loidressage.com/2012/02/09/hjalmnytt-i-ridsport-nummer-3/#comment-173
Jag säger bara, Tack Loi! Tack för att du går först i ledet och inte sätter prestige i att bära hatt bara för att du har åldern inne :)
Jag har nämligen sedan barnsben aldrig riktigt hittat någon som jag favoritiserat.
Men i ridklubben har vi en tjej som trots sina unga år (18 stycken) imponerar med sin mogenhet och intelligens...
Det enda som som smokar bägaren lite är att hon i år valt att inte tävla för oss, WFRK. Hon är kvar i klubben, hållerträningar och hon är lagledare. Hur i hela friden hon orkar förstår jag inte, men jag är väldigt glad över att hon gör det.
Denna unga dam Louise Lindström är en dressyrryttare som är på väg upp och hon satsar verkligen stenhårt.
Loi, som hon kallas, har tagit ett beslut om att bärahjälm istället för hatt i dressyren. Detta är något som slås upp jättestort och jag blir så glad över hennes beslut då hon är ett stort fördömme för ryttare, unga som gamla.
Läs mer om hennes beslut på hennes blogg.
http://loidressage.com/2012/01/05/viktigt-beslut-jag-rider-med-hjalm-oavsett-klass/
http://loidressage.com/2012/02/09/hjalmnytt-i-ridsport-nummer-3/#comment-173
Jag säger bara, Tack Loi! Tack för att du går först i ledet och inte sätter prestige i att bära hatt bara för att du har åldern inne :)
Prinsen...
Har lämnat oss för att vara hos sin nya familj i Finland.
Han åkte fredagen den 27/1.
Jag ber om ursäkt över att jag inte orkat skriva om det. Men tårarna kommer med det samma. Han har lämnat ett stort tomrum efter sig och det gör ont i mitt hjärta när jag tänker på att det inte finns en mjuk Gulle-mule som tigger mat genom att "pussas". Saknar hans stora gnäggande då man kommer på morgonen eller då han står i hagen och längtar efter att få komma in. Det är till och med så att jag saknar att mocka hans box och göra rent hans grisiga vattenhnkar. Denna ponny kommer aldrig att lämna mitt hjärta.
Men han kom fram ordentligt och pappan i familjen rapporterar att allt är som det ska vara. Att de nya kompisarna är ganska trevliga, framför allt fölen som går i hagen bredvid.
och de har inte alls ångrat att han kommit till dem :)
Denna bild kom i ett MMS och var det första jag såg då jag vaknade på lördagmorgonen, dagen efter han lämnat oss.
Fantastik familj. Jag önskar er verkligen all den lycka som vi fått med denna Prins.
Jag har så många vackra minnen, han är verkligen den bästa första häst man kan tänka sig.
Som en instruktör sa en gång.
" En sådan här ponny är vad alla barn borde få ha som en första ponny. Alla föräldrar som kan något om hästar förstår det".
Mer bilder hittar ni på « Elins blogg »
Han åkte fredagen den 27/1.
Jag ber om ursäkt över att jag inte orkat skriva om det. Men tårarna kommer med det samma. Han har lämnat ett stort tomrum efter sig och det gör ont i mitt hjärta när jag tänker på att det inte finns en mjuk Gulle-mule som tigger mat genom att "pussas". Saknar hans stora gnäggande då man kommer på morgonen eller då han står i hagen och längtar efter att få komma in. Det är till och med så att jag saknar att mocka hans box och göra rent hans grisiga vattenhnkar. Denna ponny kommer aldrig att lämna mitt hjärta.
Men han kom fram ordentligt och pappan i familjen rapporterar att allt är som det ska vara. Att de nya kompisarna är ganska trevliga, framför allt fölen som går i hagen bredvid.
och de har inte alls ångrat att han kommit till dem :)
Denna bild kom i ett MMS och var det första jag såg då jag vaknade på lördagmorgonen, dagen efter han lämnat oss.
Fantastik familj. Jag önskar er verkligen all den lycka som vi fått med denna Prins.
Jag har så många vackra minnen, han är verkligen den bästa första häst man kan tänka sig.
Som en instruktör sa en gång.
" En sådan här ponny är vad alla barn borde få ha som en första ponny. Alla föräldrar som kan något om hästar förstår det".
Mer bilder hittar ni på « Elins blogg »
