Mina träningar :O
...ja, de obefintliga alltså...
Min intention var att idag börja om på vecka 2 av mitt 12veckorsprogram (vägen till min första mil) då jag fick en smärre muskelbristning i vaden... Idag alltså... men jag tappar sugen. Jag åker till stallet på morgonen. Fodrar och släpper ut hästarna. Fixar iordning allt till min egen häst så att jag bara behöver åka upp och rida på eftermiddagen/kvällen. Allt för att hinna med lite annat också. Men vad är det då som händer? jag blir ju tvungen att vänta in Elin.Hon har ju inte fixat ponnyn, dessutom väntar hon på ridsällskap. Jag slutar jobba 15.15 och är hemma vid 16tiden. Då ska jag först köra hem en kompis till Elin ( vi åker ju ändå det hållet då vi åker till stallet) åkte hemifrån vid 16.30 kanske, något senare... men jag tror inte att Elin satt till häst förrän klockan var närmare 18.30 Jag hade ridit klart och fick vänta. Vänta så länge att vi blev kvar sist (tillsammans med familjen Hedberg) och kvällsfodrade. Hemma kl 20.15 - skithungig! inte fan orklar jag ut att springa då. Pest o pina... Hur i helvete ska jag få tiden att gå ihop?
Lika bra att lägga ner skiten, det är bara frustrerande att stressa för att försöka hinna när det ändå inte blir genomförbart i slutändan. Jag blir bara sur och vresig. Djuren får gå först...Synd bara för jag tror verkligen att joggingen skulle hjälpa mig väldigt mycket med ridningen. Jag borde ha gjort som Vonne, börjat på semestern för att få in en rutin. Börjar nämligen känna en press på att vara hemma mer, även om detta ännu är outalat... Det bara känns så och eftersom jag ska jogga ensam är inte heller det någon kvalitetstid... men helt klart vore det toppen om Elin kunde vara lite mer avlastande. Hade en plan om att Elin skulle ta hand om båda hästarna en dag i veckan inkl. intag. Sedan en vilodag för pållarna, vilket gör att tid för annat skulle fungera och sedan har jag ju en dag på helgen också. Det rör sig ju trots allt om 3 dagar i veckan... Hur göra? när allt jag säger är skitjobbigt, för hur ska hon orka?... är jag bara PMSig kanske? Känner att jag bara vill skrika , gråta och vara skitförbannad på någonting eller någon, men det vinner man ju inga stilpoäng på så det är bara att bita ihop och hoppas på att känslan försvinner...
Min intention var att idag börja om på vecka 2 av mitt 12veckorsprogram (vägen till min första mil) då jag fick en smärre muskelbristning i vaden... Idag alltså... men jag tappar sugen. Jag åker till stallet på morgonen. Fodrar och släpper ut hästarna. Fixar iordning allt till min egen häst så att jag bara behöver åka upp och rida på eftermiddagen/kvällen. Allt för att hinna med lite annat också. Men vad är det då som händer? jag blir ju tvungen att vänta in Elin.Hon har ju inte fixat ponnyn, dessutom väntar hon på ridsällskap. Jag slutar jobba 15.15 och är hemma vid 16tiden. Då ska jag först köra hem en kompis till Elin ( vi åker ju ändå det hållet då vi åker till stallet) åkte hemifrån vid 16.30 kanske, något senare... men jag tror inte att Elin satt till häst förrän klockan var närmare 18.30 Jag hade ridit klart och fick vänta. Vänta så länge att vi blev kvar sist (tillsammans med familjen Hedberg) och kvällsfodrade. Hemma kl 20.15 - skithungig! inte fan orklar jag ut att springa då. Pest o pina... Hur i helvete ska jag få tiden att gå ihop?
Lika bra att lägga ner skiten, det är bara frustrerande att stressa för att försöka hinna när det ändå inte blir genomförbart i slutändan. Jag blir bara sur och vresig. Djuren får gå först...Synd bara för jag tror verkligen att joggingen skulle hjälpa mig väldigt mycket med ridningen. Jag borde ha gjort som Vonne, börjat på semestern för att få in en rutin. Börjar nämligen känna en press på att vara hemma mer, även om detta ännu är outalat... Det bara känns så och eftersom jag ska jogga ensam är inte heller det någon kvalitetstid... men helt klart vore det toppen om Elin kunde vara lite mer avlastande. Hade en plan om att Elin skulle ta hand om båda hästarna en dag i veckan inkl. intag. Sedan en vilodag för pållarna, vilket gör att tid för annat skulle fungera och sedan har jag ju en dag på helgen också. Det rör sig ju trots allt om 3 dagar i veckan... Hur göra? när allt jag säger är skitjobbigt, för hur ska hon orka?... är jag bara PMSig kanske? Känner att jag bara vill skrika , gråta och vara skitförbannad på någonting eller någon, men det vinner man ju inga stilpoäng på så det är bara att bita ihop och hoppas på att känslan försvinner...
Kommentarer
Postat av: Sara L
Jag vet hur det känns! Kan du inte hitta en medryttare som kan avlasta lite så ni får kvalitetstid? Kanske kan ni i stallet fixa en deal så ni avlastar varandra?? Så hade vi och det var jätteskönt!
Trackback
