Det var länge sedan...
... som jag och Vonne red tillsammans...
Men det gjorde vi igår... Inte helt utan sorg förstås. För som Vonne uttryckte det häromdagen " vi ska ju aldrig mer rida tillsammans"-- Jo men visst brast jag i tårar då och gör fortfarande. Lite sorg är det allt att lämna Rydbo och goda vänner. Vi skulle ha gjort någonting åt den situation som uppstått istället för att fly... men jag är så jävulusiskt dålig på fäktning,jag valde att till flykten... Allt med blandade känslor... Men jag tror att det föds någonting gott ur att fatta beslut.
Ridturen var iaf fantastisk. vonne lånade Sandras Pepci som på vägen hem mot stallet blev så mjuk och lösgjord. Vonne hade aldrig kännt honom i rörelse som han var då. OCh jag har aldrig sett honom så avslappnad och mjuk i kroppen. Vonne fick mersmak - tack o lov.... Hästar är ju livet :)
Min vän och jag hand i hand <3
Kommentarer
Postat av: Sara
Det är så en annan blir lite tårögd oxå... Men det behöver ju inte innebära sista sista ridturen tillsammans... Ni har ju transporter båda två.
Men så är det där med tiden....
Kram
Postat av: Mamma
Lycka till på nya stället, blir säkert ok. Nya ridkompisar, men de gamla finns ju kvar, Du vet va´dom finns.....Kram
Postat av: Vonne
Herregud Anna nu fick du nästan mig och stå och lipa här på jobbet. Det var verkligen en mysig ridtur :)) Och nu är det upp till oss att hålla kontakten. Nya ridkompisar kommer du ju att få, och jag kommer och hälsar på! Hoppas att du kan få lugn i sinnet där borta i skogen :) Snygg bild förresten ;) Kram
Postat av: Gun-Britt
Såg trevligt ut att rida ut tillsammans så där. Ni kommer säkert hålla kontakten, man ska vara rädd om sina vänner. Kramis
Trackback
